»Håller tummarna för att jag får vara kvar«

Johanna Hiltunen, 24, gick ut gymnasiet 2008. Som längst hade hon sommarjobb i fyra månader. Nu har hon jobb hos Eskilstuna kommun i ett år.

– Det är underbart, säger hon med eftertryck. Jag håller tummarna för att jag får vara kvar.

Christian Kullberg, 28, har fått sitt första jobb sedan han slutade gymnasiet för tio år. Han är anställd hos Eskilstuna kommun. Nu får han lön i stället för socialbidrag.

– Jag trivs jättebra, men det är tråkigt att jag bara får vara här i ett år. Nu är jag mycket gladare och mår bättre. Man blir deppig av att gå arbetslös och aldrig ha råd att göra någonting, säger han.

Christian Kullberg gick fordonsteknisk på gymnasiet och utbildade sig till dekorlackerare. Då hade han jobb. Han hoppade in på Assa på kvällar och helger och jobbade nästan varje helg. Jobbet tog slut något halvår efter gymnasiet. Assa varslade. De timanställda åkte ut först.

Sedan fick han inga fler jobb – bara praktikplatser. Arbetsförmedlingen skickade annonser med lediga jobb.

– Då måste jag söka, men arbetsförmedlingen läser inte igenom vilken kompetens jag har. De skickar annonser där det krävs körkort och bil. Jag har varken det ena eller det andra, men jag ska söka jobben ändå.

För ett år sedan hamnade han i fas 3 hos den snabbväxande anordnaren Dynama kompetensutveckling AB. ”Ett konstigt ställe.”

– Vi rev en vägg, målade en vägg, inredde Dynamas second hand-butik och så fick vi sitta och sy. Men mest gick man runt. Det fanns ingenting att göra.

I februari blev han anställd på ett år i Eskilstuna kommun. Han är en av åtta i ett arbetslag som håller rent, röjer sly och klipper gräs. Arbetsdagen börjar 6.54 och slutar 16.00.

– Jag trivs jättebra både med jobbet och arbetskamraterna. Helst vill jag vara kvar.

Johanna Hiltunen utbildade sig till bagare och konditor på gymnasiets hantverksprogram. När hon gick ut 2008 fanns det inga jobb. Hon fick gå till arbetsförmedlingen.

Vid det här laget är hon cv-expert. Arbetsförmedlingen har skickat henne på tre cv-kurser. På den senaste tragglade hon cv-skrivande i flera månader.

Det hjälper inte när hon söker jobb. Hon söker alla jobb som arbetsförmedlingen anvisar, men precis som Christian tycker hon att det känns meningslöst många gånger. Hon uppfyller ändå inte kraven som ställs.

Förra sommaren fixade hon ett städjobb på Parken Zoo i fyra månader. I januari blev hon anställd i ett år hos Eskilstuna kommun. Nu jobbar hon i köket på Djurgårdens förskola. Tillsammans med ytterligare tre anställda ser hon till att 210 barn och 70 vuxna får frukost, lunch och mellanmål.

– Det är roligt. Det är mycket skratt och skoj på den här arbetsplatsen. Jag har upptäckt att jag trivs bättre med att jobba med mat i ett kök än med att baka, berättar hon.

Johanna Hiltunen är ensamstående med dottern Esmeralda, 4. Eftersom hon aldrig har haft a-kassa fick hon så dålig ersättning från arbetsförmedlingen att hon måste fylla på med socialbidrag.

Precis som Christian Kullander.  Han blev dessutom av med vartenda öre i ersättning, helt hänvisad till socialbidrag när han hamnade i fas 3.

Nu tjänar de 16 720 kronor, Kommunals lägstalön 2012, före skatt. Båda får pengar över och kan spara. Christian sparar till körkort och Johanna för att ha en buffert.

Båda har gått in i Kommunals a-kassa, men valt bort facket. A-kassan kostar 160 kronor i månaden, facket drygt ett par hundralappar till.

Christian har upptäckt att han ändå inte får något från a-kassan om blir arbetslös, trots att han jobbar ihop ett arbetsvillkor. Orsaken är att staten bidrar med särskilt anställningsstöd till hans lön. I reglerna står det att särskilt stöd inte ger till rätt till a-kassa.

Andra stöd, till exempel nystartsjobb, ger däremot rätt till a-kassa.

– En del i mitt arbetslag kan få a-kassa, andra inte. Jag förstår inte varför inte alla får samma stöd, säger Christian Kullberg.