Sällan har det varit så svårt att ställa prognoser om hur EU kommer att utvecklas. Allt fler talar om att den ekonomiska krisen lett till ett slags undantagstillstånd i unionen.

– Det går inte längre att förutsäga vad som händer, vi vet inte vilka fundamentala fördrag som kommer att sättas ur spel den närmsta framtiden, säger Sverker Gustafsson, professor i statsvetenskap på Uppsala universitet, på ett seminarium som arrangeras av Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps.

Och läget i Europa är synnerligen oklart.

Storbritannien tvekar över hur de ska ställa sig till unionen i framtiden samtidigt som euroländernas tar stora steg mot en tätare integration. Dessutom kvarstår hotet om en kollaps av den gemensamma valutan. Frågan blir då vad som händer med hela EU-samarbetet i en tid då populistiska och främlingsfientliga krafter växer sig allt starkare.

Oscar Wåglund Söderström, statssekreterare på Statsrådsberedningen, håller med om att det är oklart hur valutasamarbetet kommer att se ut i framtiden.

– Tyskland vill ha mer av överstatlighet och kontroll, Sydeuropa vill ha fler subsidier (understöd) och Frankrike vill ha stora ekonomiska planer.
Från både svensk opposition och regering har det funnits en stark kritik mot EU:s arbetsordning. Vid flera tillfällen har Tyskland och Frankrike gjort upp i enskilda förhandlingar. Den svenska regeringen och EU-nämnden har tvingats anta eller förkasta förslag som lagts fram under natten.

– Vi har dessutom fått hemligstämplade dokument som vi inte ens kunnat skriva debattartiklar eller diskutera öppet om, säger EU-nämndens vice ordförande, socialdemokraten Marie Granlund.
Att de 17 euroländerna sluter sig samman för att skydda den gemensamma valutan har lett att de andra, som Sverige, nu måste ta ställning till om vi vill vara med att spinna en tätare EU-väv eller sälla oss till länder som Storbritannien och Tjeckien som är mer restriktiva.

En som tidigare propagerat för ett svenskt medlemskap i euron är Magnus Jerneck, professor i statsvetenskap på Lunds universitet.
Innan EMU-omröstningen 2003 gjorde han den så kallade EMU-utredningen. I den skissade han på vad som skulle hända om Sverige gick med men stod utanför den gemensamma valutan.
Slutsatsen var då att ett svenskt utanförskap skulle vara riskabelt eftersom euroländerna skulle rikta sanktioner mot de länder som inte deltog i projektet.

– Men i dag kan vi konstatera att EMU som politiskt projekt har varit mer splittrande än enade, säger han och säger att han under 1990-talet gjorde en felaktig bedömning av betydelsen att överge kronan och gå över till euron.

Trots det så anser han att Sverige fortfarande i dag bör överväga att ansluta sig till euroländerna.

Nyligen gav EU-kommissionen grönt ljus till Lettland och snart kan 18 av EU:s 27 medlemsländer (snart 28 när Kroatien går med i unionen) ha den gemensamma valutan.

– Det innebär att Sverige kan hamna i en liten exklusiv grupp med fem-sex länder som hamnar utanför euron, säger han och undrar hur det påverkar möjligheterna för Sverige att påverka politiken.