Stort lyft för LO-papporna

Avtalet med Svenskt Näringsliv om föräldralön innebär ett rejält lyft för LO-familjer. Men det är ett lyft långt nerifrån. Högst på föräldralönetrappan sitter anställda i staten, därefter privattjänstemän, och sist LO-papporna, visar Arbetets genomgång av kollektivavtalen.

LO:s avtalsstrateger har anledning att känna sig nöjda. De nya villkoren som förhandlades fram i förra veckan innebär en fördubbling av föräldralönen för de flesta medlemmarna från den 1 januari 2014.

– Med nya avtalet borde pappor­na ta större ansvar eftersom de får mer pengar när de är föräldra­lediga, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. Nu kan de ta ut hälften av ledigheten för barnet och få föräldralön under hela den tiden, och det är dit vi vill komma.

På nästan alla arbetsplatser med kollektivavtal får föräldralediga extra pengar från arbetsgivaren utöver föräldrapenningen från Försäkringskassan. För det mesta kallas tillägget föräldralön, ibland även föräldratillägg eller utfyllnad till föräldrapenningen.

Tillägget varierar kraftigt mellan olika sektorer och avtalsområden. Både i villkor, storlek och längd. Mest generös är staten och snålast är arbetsgivarna inom privat service. Sämsta villkoren har dock timanställda och personer med tillfälliga anställningar, ofta kvinnor med låga inkomster.

I de flesta av dagens avtal på LO-sidan kan man få föräldralön i högst tre månader. För många medlemmar inom till exempel Transport, Fastighets samt Hotell- och restaurangfacket är den rätten begränsad till två månader.

I nya avtalet förlängs ersättningsperioden till sex månader, och det gäller samtliga LO-medlemmar i privat sektor. Ersättningen är tio procent av lönen upp till taket i föräldrapenningen (drygt 37 000 kronor i månaden) och 90 procent av lönen över taket, där Försäkringskassan inte betalar ut någonting.

Höginkomsttagarna – som tjänar på avtal som ger 90 procent av lönen även ovanför taket – är däremot oftast pappor. Av den närmare halva miljonen svenskar med så höga löner är 75 procent män, enligt Försäkringskassans beräkningar.

Tilläggen över taken är därför anpassade efter mäns uttagsmönster och lönenivåer, konstaterar myndigheten i en analys. Män har alltså oftare än kvinnor löner över taket och de tar ut färre föräldradagar än kvinnor.

Ersättningsperioderna är längre dels i offentlig sektor än i privat, dels för tjänstemän än för arbetare, konstaterar forskaren Gabriella Sjögren Lindquist i en kommande rapport från Institutet för social forskning.

– Historiskt har föräldraledigheten haft en mycket liten plats i avtalsrörelsen i Sverige, säger hon. Frågan har inte varit viktig i de mansdominerade för­bunden. I kvinnodominerade branscher har den varit viktigare, men absolut inte en av de viktigaste frågorna.

Fram till 2000-talet hade LO-förbunden väldigt dålig ersättning vid föräldraledigheten, påpekar hon. Medlemmarna kunde få tillägg i högst tre månader. Och i vissa förbund kunde bara kvinnor få ersättning.

– Mest generöst inom LO är Kommunals avtal med Sveriges Kommuner och Landsting där tillägget vid föräldra­ledigheten gäller upp till nio månader.

Med andra ord är det mer förmånligt att vara föräldraledig om man jobbar i staten eller i kommuner och landsting. Men Gabriella Sjögren Lindquist tror ändå inte att det är skillnaderna mellan sektorer som avgör vem av föräldrarna som stannar hemma. Attityder är långt viktigare.

– I offentlig sektor är arbetsgivarna mer toleranta till föräldraledigheten jämfört med privat, och eftersom det är en större andel kvinnor som jobbar i offentlig sektor bli det ofta mammorna som tar ut ledigheten.

Män jobbar ofta i privat sektor där arbetsgivarna inte alls är lika toleranta.

– Det är svårare att ta ledigt på ett litet företag än inom vården där man har lättare att ta in vikarier.

Men även våra egna värderingar om vems jobb som är viktigast påverkar.

– Jag tror att både män och kvinnor värderar mannens arbete högre när man förhandlar inom familjen om vem som ska stanna hemma.

Vill man få fler LO-pappor att stanna hemma ska man förhandla fram samma generösa tillägg som finns i statlig sektor, anser Gabriella Sjögren Lindquist. Och det nya avtalet är ett viktigt steg på vägen.

– Det blir svårare att säga att man förlorar så mycket på att stanna hemma. Man får hitta på andra argument. Att man har ett viktigare arbete eller att man helt enkelt inte vill.

Tittar man på LO-yrken i privat sektor har det faktiskt varit förmånligare att vara föräldraledig inom mansdominerade områden, påpekar Torbjörn Johansson. Till exempel har IF Metall, Skog och Livs haft längre ersättningsperioder än Handels och Hotell- och restaurangfacket.

– Det är svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget. Att ett stort kvinnoförbund som Kommunal varit mer drivande är kanske naturligt. Men har det bidragit till ojämställdheten? Jag vet inte.

Det vet ingen annan heller. Det finns nämligen ingen forskning om i vilken riktning olika förmåner i kollektivavtalen påverkat jämställdheten i arbetslivet.

– Inte en enda studie, säger Gabriella Sjögren Lindquist.

• »Alla pappor vill stanna hemma«