Foto: Janerik Henriksson

En röst blandas med en larmsignal från högtalare i taket. ”Stort larm, trafikolycka – flera fordon”. Stolar raspar mot golvet och människor rör sig mot dörren. Matsalen på Nyköpings brandstation är tömd på ett par sekunder.

För Malin Holm är det här andra utryckningen i dag. Väl tillbaka berättar hon att hon under förmiddagen fick rädda en hund som gått genom isen.

– Matte gjorde helt rätt som inte gick ut på isen för att hjälpa utan ringde oss, annars kunde det slutat illa.

Malin Holm är styrkeledare på brandstationen. Det betyder att hon är arbets­ledare för sex personer. Hon leder alla vardagliga göromål och ansvarar för lön- och medarbetarsamtal.

– Och när det blir larm är det jag som leder gruppen som operativ styrkeledare.

Idén till att bli brandman kom från en annons i lokaltidningen.

– Jag var mellan jobb och hade flyttat till en gård i Gnesta. Jag skrev en lista på sju grejer som jag ville att mitt nästa jobb skulle innehålla.

I annonsen fanns hela Malins lista.

– Jag minns inte alla sju men det var att arbetet skulle vara socialt och fysiskt, att dykning ingick, och sen var det nog det där med att få göra skillnad, det är viktigt för mig.

När Malin träffar nya människor så får hon ofta frågan vad det värsta hon varit med om på jobbet är.

– Det är larm där barn är inblanda­de. Tyvärr så är det de sämre händelserna som följer med en.

Fascinationen kring brandmansyrket är stor, Malin får ofta förklara och slå hål på myterna.

– Det ska inte spela någon roll om du är man eller kvinna, det viktiga är att vara en person som lämpar sig för yrket. Man behöver alla sorters personer i en arbetsgrupp.

På Malins arbetsplats fungerar allt bra, men det finns attityder och strukturer som behöver förändras runt om i landet. Många brandstationer är inte anpassade för att både män och kvinnor ska arbeta där.

– Det ska finnas en handlingsplan för om du blir gravid, det ska finnas kläder och utrustning som funkar, det ska finnas omklädningsrum. Det ska inte vara konstigt.

För att få in fler kvinnor i yrket behöver det inte göras så mycket, tror Malin Holm.

– Det kommer automatiskt. Ju fler vi blir, desto mer naturligt blir det för andra tjejer att söka.

Klicka på tidslinjen för att se den i större format.

Fakta

Om Malin Holm

38 år, brandman i Nyköping.

Familj: Man och två söner, två och ett halvt och fem år gamla. En hund och en katt.

År i yrket: Elva.

Ville bli som liten: Polis eller vete­rinär. Skulle jag bli något annat i dag skulle jag bli marinbiolog.

Sitter med i styrelsen för Kvinnor inom räddningstjänsten och är ­aktiv i Kommunals arbetsgrupp Heltids­anställda kvinnliga brandmän som arbetar för lika villkor oavsett kön.

Bäst med jobbet: Att kunna hjälpa dem som behöver.

Sämst med jobbet: När det går snett och man inte räcker till. Det händer ju saker som man inte rår över.

Yrkeshemlighet: Silvertejp. Funkar alltid.

Om brandmän

Grundlön: 25 500 kronor, plus ob-tillägg, för styrkeledare.

Fackförbund: Kommunal.

Antal: Cirka 5 000 heltidsanställda, 11 000 deltidare. 130 stycken är kvinnor.

Utbildning: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har en utbildning som heter Skydd mot olyckor. Den är tvåårig och eftergymnasial.

Krav: För utbildningen krävs inga fystester utöver ett rulbandstest. Stationerna har egna tester som en del av anställningsintervjun. På Malins station har man extra fokus på vattentester, det styrs av stationens behov.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap