Gymnasiets yrkesprogram har tappat i dragningskraft. Regeringen svarar med att göra det enklare för bland annat byggeleverna att läsa in högskolebehörighet.

Det blir Skolverkets uppdrag att hitta ett nytt upplägg för fem av yrkesprogrammen: bygg- och anläggning, fordons- och transport, hantverk, naturbruk samt VVS- och fastighet. Dess elever ska inte längre behöva läsa extra för att bli högskolebehöriga. Det blir mer teori inom programramen, och mindre yrkesämnen.

– Om det här kan bidra till att öka intresset för yrkesprogrammen är det väl jättebra, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP) till TT.

På två år har andelen elever på yrkesprogrammen sjunkit från 35 till 29 procent. Skolverket, skolchefer och rektorer har pekat på att eleverna sannolikt dragit öronen åt sig när de insett att yrkesprogrammen numera kräver att de väljer rätt kurser — och i vissa fall alltså även extrakurser — för att bli högskolebehörig.

– Läser man på exempelvis naturbruksprogrammet och är ute mycket på en arbetsplats ska man pressa in flera hundra poäng extra för att få behörighet. Det är ganska kämpigt och kan också vara praktiskt svårt att få ihop, förklarar Lisa Tönus, projektledare vid Skolverket.

Jan Björklund har hittills tonat ned betydelsen av yrkesprogrammens minskade popularitet. Men nu säger han att han lyssnat på skol- och branschföreträdare som efterlyst enkla vägar för elever som vill säkra sin högskolebehörighet.

– Huvudprincipen ligger fast, eleverna ska själva bestämma om de ska läsa in behörigheten. Men det ska vara lätt att göra det för dem som vill, säger Björklund.

Lärarförbundet applåderar Björklunds ”helomvändning”. Vid Sveriges Byggindustrier är man också nöjd.

– Kan du skaffa högskolebehörigheten tidigt är det jättebra. Det finns många byggelever som så småningom blir duktiga ingenjörer och platschefer, säger Andreas Brendinger, ordförande i Byggindustrins yrkesnämnd.