De fattiga fryser

Vintern är ungefär som vanligt. Temperaturen ligger kring tio grader. Men trots att ingen snö har kommit fryser många i Aten. De har inte råd att värma upp sina bostäder.

Många familjer står inför den tuffaste julen någonsin.

Den ekonomiska krisen sätter sina spår i plånböckerna och antalet uteliggare är fortsatt stort. Staden Aten har visserligen inlett ett hjälpprogram så att fler hemlösa kan värma sig, men platserna räcker inte till.

– Vi får in flera patienter som har förfrusit sina fötter och sina händer. Men än så länge är det inte så många. I januari blir det betydligt fler, säger Tasos Infantos, socialarbetare på Läkare i världens mottagning i Aten.

De senaste åren har det varit fullt på läkarmottagningen som tar emot dem som inte har råd att betala för vård.

I kvarteren kring Omoniatorget, där många papperslösa, flyktingar och migranter håller till, är Dimitra Nousi chef för ett härbärge som drivs av staden Aten. På eftermiddagarna serverar de gratis soppa. Härbärget delar även ut en del mat och kläder till fattiga i området.

Dimitra Nousi säger till Arbetet att antalet hjälpsökande är ungefär lika stort denna vinter som förra, men att det finns en annan skillnad.

– I år är det tydligt att allt fler saknar sjukförsäkring. Det kommer flera sjuka hit som inte får mediciner från vården längre, säger hon.

Även hon talar om kylan och att många inte har råd att värma sina hus.

Många söker alternativa metoder att få upp värmen. Som skolan i Pefka i Thessaloniki – som i veckan fick 490 liter använd stekolja från kommunen. I stället för att kommunen ska kasta den så samarbetar skolan med ett tekniskt universitet som ska hjälpa den att använda oljan till att värma skolan. Men 490 liter räcker inte långt och när skoldagen är slut går många elever hem till sina kylslagna bostäder.

– Många i Grekland har blivit av med sin redan magra a-kassa och är nu helt beroende av stöd från sin familj eller välgörenhetsorganisationer, säger Stephen Pursey på FN-organet ILO.

Han är kritisk till de tuffa åtstramningsprogram som Grekland tvingats genomföra för att få nödlån från EU och IMF.

– EU har förlorat balansen, säger han.

Enligt Stephen Pursey har unionen ställt för långtgående krav på åtstramningar och inte tagit tillräckligt stor hänsyn till dess sociala konsekvenser.

Det är dock inte bara i Grekland som vintern kan bli tuff i år.

Från Spanien kommer allt fler rapporter om uteblivna lönebetalningar.

Ana María Molina Cuevas har jobbat på en keramikfabrik i Valencia i två år. Men ganska ofta blir hon utan lön i slutet av månaden, och nu är fabriken skyldig henne över 90 000 svenska kronor, skriver New York Times i ett reportage om hur krisen slagit mot spanska löntagare.

I Spanien är arbetslösheten rekordhög, 25 procent. Myndigheterna har blivit nedringda av folk som söker ersättning från statliga försäkringar då företag ställt in löneutbetalningar.

De senast fyra åren har, enligt New York Times, den statliga försäkringsfonden betalat uteblivna löner till nästan en miljon anställda.