De tjänar mest – och betalar minst skatt

Det här är inkomsterna som får vanliga vd-löner att blekna. De senaste fyra årens inkomster för tio riskkapitaldirektörer uppgår till hisnande 1 384 miljoner. Skatteverket hävdar att riskkapitalisterna betalar många miljoner för lite i skatt – och ett antal ärenden behandlas i skattedomstolarna.

Riskkapitalbolagen står i centrum för debatten om vinster i välfärden. Vårdbolaget Carema, som ägs av bland andra riskkapitalbolaget Triton, avslöjades med att slussa sina vinster till skatteparadis och inte betala en enda krona i skatt i Sverige. Efter hot från regeringen om ändrade regler bytte dock Caremas ägare strategi – de bad om ursäkt för vårdskandaler och lovade att skatta för framtida vinster i Sverige.

Arbetet har granskat inkomst­erna för tio framträdande riskkapitalister. I gruppen ingår cheferna för de allra största svenska riskkapitalbolagen plus några av deras närmaste män.

Riskkapitalisternas snittinkomst 2011 är nästan tre gånger så hög som vad en genomsnittlig vd i de 100 största företagen i Sverige tjänar. De senaste fyra årens inkomster för de tio direktörerna uppgår till 1 384 miljoner kronor.

Och medan direktörer i vanliga bolag betalade strax över 50 procent av sin inkomst i skatt, ser riskkapitalisterna till att skatta mindre än en vanlig löntagare.

Skatteverket har protesterat mot riskkapitalisternas sätt att redovisa sina inkomster och frågan prövas nu i skattedomstolarna.

Av förra årets inkomster på sammanlagt 259 miljoner kronor var 42 miljoner inkomst av tjänst och hela 217 miljoner (drygt 80 procent) inkomst av kapital.

I och med att skatten på kapitalinkomster är lägre än på vanliga löneinkomster (30 procent mot cirka 55 procent för löneinkomster) betalar riskkapitalisterna en mycket liten andel av sin inkomst i skatt.

2011 betalade de tio riskkapitalisterna 28 procent i skatt. Det är lägre än den procentandel som betalas av en metallarbetare eller en undersköterska i äldrevården.

2011 var inget speciellt gynnsamt år för riskkapitalisterna, snarare ett normalår. Det år som sticker ut är i stället 2008, då de tio på listan sammanlagt inkasserade 660 miljoner kronor i lön och kapitalinkomster.

Sammantaget har de tio riskkapitalisterna de fyra senaste åren redovisat 379 miljoner kronor i inkomst av tjänst. Kapitalinkomsterna uppgavs vara 1 005 miljoner kronor.

Totalt alltså 1 384 miljoner kronor.

På detta betalade riskkapitalisterna 472 miljoner kronor (34 procent) i skatt.

Att riskkapitalisterna redovisar så stora kapitalinkomster är något som Skatteverket inte köper. Verket anser att stora delar av det direktörerna kallar kapitalinkomst egentligen är vanlig lön, inkomst av tjänst.

Tvistens kärna är hur man ska uppfatta det som på riskkapital­jargong kallas ”carried interest”, en ersättning (på vanligtvis 20 procent) som utgår till riskkapitalisterna om vinsten på en affär överstiger en viss nivå.

Riskkapitalbolagens direktörer hävdar att det är frågan om avkastning på kapital som de investerat och därmed alltså inkomst av kapital. Skatteverket driver däremot linjen att inkomsten är kopplad till jobbet.

– Vi anser att det är en ersättning som delägarna får för att de gjort ett bra jobb. Det är rimligen en arbetsinkomst, en prestationsbaserad ersättning, en provision eller en bonus, som ju beskattas som inkomst av tjänst, säger Göran Haglund, skatterevisor som hårdgranskar riskkapitalisternas verksamhet.

Arbetets siffror i den här artikeln bygger på uppgifter i de deklarationer som riskkapitalisterna själva lämnat in. Därutöver hävdar Skatteverket att flera riskkapitalister tjänat betydligt mer, inkomster som inte redovisats.

Pengarna har i stället, enligt verket, styrts på olika vägar till skattesmitarområden eller till utländska kapitalförsäkringar utan att överhuvudtaget beskattas i Sverige.

Det är skälet till att Skatteverket upptaxerat ett trettiotal delägare och anställda i riskkapitalbolagen för deras inkomster under 2005 till 2008.

IK Investment Partners Björn Savén har till exempel upptaxerats med 875 miljoner kronor och Robert Andréen, Nordic Capital, med 298 miljoner kronor. Direktörerna har överklagat Skatteverkets beslut och målen behandlas nu i skattedomstolarna.

Skulle Skatteverket vinna den fighten kommer det att rinna in ytterligare 2,6 miljarder kronor till statskassan.

• AP-fonder satsar på riskkapital