Klicka på illustrationen för att se den i större format.

En riskkapitalfond i ett skatteparadis tog över assistansen i Skarpnäck från Stockholms kommun. Skattebetalarna fick inte ett öre – och politikerna säger att de inte visste något om affären. I dag är bolaget värt uppåt 30 miljoner kronor.

Assistansjätten Team Olivia, med en riskkapitalfond i skatteparadiset Guernsey som huvudägare, köpte ett bolag utan verksamhet. Säljare var en enhetschef för personlig assistans i Stockholms kommun.

Enhetschefen var övertalig och slutade två månader senare med avgångspension vid 63 års ålder, tog med sig de 30 brukarna och nästan 200 personliga assistenter från kommunen och fortsatte med samma jobb. Hon fortsatte som vd i det nysålda bolaget Bonzi personlig assistans AB som på detta sätt fick en verksamhet.

Därmed var ägarbytet klart. En riskkapitalfond på kanalön Guern­sey tog över efter Stockholms kommun. Skattebetalarna fick inte ett öre.

Nu har Bonzis första årsredovisning kommit. Därmed är det möjligt att bedöma vad bolaget är värt. Mellan 25 och 30 miljoner, räknar Tomas Hjelström, ekonomie doktor på Handelshögskolan, med.

Politiker och tjänstemän visste inte att kommunens assistans var till salu. Det är åtminstone vad de säger. Däremot visste Team Olivia, som hjälpte cheferna starta eget, detta. Assistanskoncernen köpte inte ett tomt bolag. Team Olivia köpte framtida inkomster från personlig assistans i Skarpnäck.

Betalningen gick till enhetschefen och chefen närmast under. De två sålde bolaget, som de hade bildat fem månader tidigare.

– Priset håller vi internt, säger Team Olivias vd och grundare Karsten Inde, som själv bedömer att Bonzi är värt mellan åtta och tolv miljoner kronor i dag.

Den 1 februari 2011 tog Bonzi över assistansen i stadsdelen Skarpnäck. Kommunens två assistanschefer värvade helt enkelt över alla kommunens brukare till bolaget. Utskicken ska ha gjorts på kommunens brevpapper. Svaren skulle lämnas till kommunens stadsdelskontor.

Katarina Bergwall är verksamhetsledare på Stil, en intresseorganisation för människor som får personlig assistans.

– En tjänsteman på ett socialkontor får överhuvudtaget inte påverka brukarens val, bara tala om vilka anordnare det finns, betonar hon.

Bonzis vd Ulrica Bonaguidi hänvisar frågor till Team Olivias vd Karsten Inde, men hon har tidigare sagt till Arbetet att hon inte utnyttjade sin ställning som kommunal chef för att värva kunder.

– Man kan ifrågasätta det om ett helt gäng väljer att följa med. Då kan man gissa att de har påverkats, anser Katarina Bergwall.

Den 1 juli 2010 bildade de två assistanscheferna sitt bolag. Detta ska de enligt reglerna redovisa för arbetsgivaren. De arbetade med bolaget ”på sin fritid” under ett halvår medan de fortfarande var anställda.

Ändå hävdar politiker och tjänstemän att de inte fick veta någonting förrän allt var klart vid årsskiftet 2010/2011.

Team Olivias vd Karsten Inde ger en annan bild. Han startade och drev Frösunda, numera riskkapitalägt och näst störst på personlig assistans i Sverige, fram till år 2000. De två kommuncheferna var anställda i Frösunda. Han lärde känna dem där.

Därefter hade de ingen kontakt förrän cheferna vände sig till honom och bad om hjälp med administrationen i sitt blivande bolag. De hade fått löfte om att knoppa av assistansen i ett eget bolag, helt enkelt att betala några tusenlappar för inventarier och ta över.

Politikerna i Stockholm gjorde helt om och stoppade den möjligheten 2009 efter flera domar och ett antal klagomål till EU-kommissionen. Följden blev att ”stadsdelen helt plötsligt bröt sitt löfte att lämna ifrån sig verksamheten”, skriver Karsten Inde i ett e-brev.

– Jag tror att det var jag som föreslog att de ändå skulle utveckla sitt bolag, säga upp sina fasta anställningar och erbjuda de kunder som ville få personlig assistans från Bonzi att teckna avtal. Det visade sig att stadsdelens ledning också tyckte det. Bonzi fick bland annat hyra de lokaler där man tidigare drev verksamheten i kommunal regi, skriver han.

Margareta Östrand, stadsdelsdirektör i Skarpnäck, förnekar att cheferna hade fått ett löfte att knoppa av.

– Det var inget aktivt beslut av stadsdelsnämnden eller förvaltningen att de skulle knoppa av den personliga assistansen.

Hon svävar på målet om tidpunkten när kommunen fick besked om chefernas bolag.

– Jag vet inte exakt när och hur vi fick veta det, säger hon.

När Ann-Margrethe Livh (V) tog upp den här historien i kommunstyrelsen gjorde kommunledningen en summarisk utredning på ett A4-papper. Svaret går ut på att alla anställda får starta eget, att alla brukare fritt väljer vilken anordnare de vill ha och att frågan om cheferna varit illojala mot kommunen kan lämnas därhän, eftersom de ändå har slutat.

Bonzis vd Ulrica Bonaguidi ökade sin inkomst från drygt 600 000 kronor 2010 som kommunanställd till drygt en miljon 2011 som vd. I den summan ingår sannolikt 450 000 kronor i avgångspension. Enligt reglerna räknas pensionen på 75 procent av lönen endast ner mot inkomster från Stockholms kommun.

De personliga assistenterna som följde med sina chefer fick inte ut förra årets löneökning på 480 kronor på heltid. Orsaken är att de bytte från det kommunala avtalet till Vårdföretagarnas avtal med sämre villkor – bland annat längre arbetstid.