Tyska domstolen kan avgöra eurons framtid

Finansmarknaden varnar för vad som händer ifall Tysklands domstol stoppar EU:s krisfond. LO-juristen Claes-Mikael Jonsson ser dock ett allvarligare problem i Europa.

– Demokrati hanteras som en sorts lyxvara som man kan kosta på sig när det är god tillväxt och hög sysselsättning, säger han.

I morgon, onsdag, håller en hel finansvärld andan. 
På morgonen samlas domarna i den tyska förvaltningsdomstolen i Karlsruhe. De ska ge ett besked om hur landets lagar rimmar med EU:s permanenta krisfond ESM.

Många tyskar anser att Tyskland gett för stora stöd till skuldsatta länder. Samtidigt fruktar finansmarknaden för vad som händer om domstolen inte ger grönt ljus till att gå in i ESM-samarbetet. Men debatten om eurons framtid skymmer en ännu viktigare fråga, hävdar LO-juristen Claes-Mikael Jonsson.

– I eurokrisens spår har frågorna mest handlat om vad som ska göras för att rädda euron. Men det finns en viktigare debatt, den om teknokrati eller demokrati, säger han.

Enligt Claes-Mikael Jonsson håller det på att ske en maktförskjutning i Europa.

Tjänstemännen får mer makt, politiker mindre. Och enligt honom sker det i det tysta.

Ett exempel är krisfonden ESM:s utökade möjlighet att ge stöd till krisande banker utan att behöva ta omvägen via ländernas regeringar. Nödfonden ESM ska när den är färdig ha 700 miljarder euro (nästan 6000 miljarder svenska kronor) att sätta in i krisbekämpning.

– Det är enorma belopp. De beslut som tjänstemännen fattar där får oerhört stor betydelse men det finns inte någon som tar det politiska ansvaret. 
Finansmarknaden har sedan en tid tillbaka varnat för konsekvenserna om den tyska förvaltningsdomstolen inte godkänner landets stöd till krisfonden. Hur ett nej skulle påverka arbetsmarknaden i Europa är dock mer oklart.

– Man kan fråga sig om det skulle bli värre för löntagarna i Grekland, Italien och Spanien. Antagligen inte. Där är arbetslösheten gigantiskt och ser ut att växa ännu mer. Inga av de åtgärder som hittills föreslagits har haft någon positiv effekt på arbetsmarkanden, säger Claes-Mikael Jonsson.

Ett nej skulle, enligt honom, kunna ha fördelen att diskussionen om demokratin i EU kommer upp.

Om det blir ett ja från domstolen tror Claes-Mikael Jonsson att EU:s möjlighet att hantera den akuta eurokrisen ökar. Samtidigt talar mycket för att EU kommer att hålla fast vid en stram krispolitik.

I den senaste månadsrapporten skriver Europeiska centralbanken (ECB) att de skuldsatta länderna bör fortsätta vidta åtgärder för att minska lönekostnaderna, bland annat genom sänkta minimilöner och avtal på företagsnivå.

Europafacket har varit starkt kritiskt till sådana åtgärder eftersom de anser att banken blandar sig i lönesättningen i demokratiska samhällen.

– Det är skrämmande att demokrati hanteras som en sorts lyxvara. Något man kan kosta på sig då det är god tillväxt och hög sysselsättning men så fort det blir kris så är demokrati något man vill undvika, säger Claes-Mikael Jonsson.

Hoppas du att det blir ett ja eller nej från den tyska domstolen?

– Jag hoppas på ett villkorat ja. Att domstolen säger ja men att de tydligt pekar ut var gränserna går mellan vad nationerna får göra och vad de överstatliga institutionerna får göra. Jag hoppas att det blir en diskussion om det efter domen.