Inget krav på grekiskt eurouttåg
I Aten kan en teknokratregering vara på ingång för att lösa dödläget. Men i Bryssel ställs nu frågan som alldeles nyss inte fick sägas högt: Är det dags för Grekland att lämna euron?
Ingen av euroländernas finansministrar önskar ett grekiskt euroutträde, intygade eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker efter gruppens möte.
– Absolut ingen argumenterade för det, sade Juncker på en sen pressträff i Bryssel på måndagskvällen.
Men till skillnad mot tidigare slås inte frågan längre bara bort som en hypotetisk fråga
– Det är helt klart att vi vill att Grekland ska vara kvar i eurosamarbetet, intygade också EU-kommissionär Olli Rehn, som påminde om att Grekland måste fullfölja sin del av avtalet.
– Greklands framtid ligger mer än någonsin på de grekiska politikernas axlar.
Konsekvenserna av ett utträde är svåra att förutse och ingen tror att det skulle bli lättare för grekerna utan EU:s och IMF:s tuffa åtgärdsprogram.
Om Grekland överger euron skulle Greklands hushåll få stora svårigheter och företagen slås ut på bred front utan kapital från utlandet, enligt kreditvärderingsinstitutet Fitch Rating. Djup recession i hela eurozonen skulle följa, liksom sänkta kreditbetyg för euroländer som i dag inte har några påtagliga problem.
Den möjliga smittoeffekten på andra euroländer är en av orsakerna till att finansministrarna inte bara kapar förtöjningarna och låter Grekland driva fritt, bäst det vill. Visserligen har EU byggt upp en finansiell brandvägg nu, men risken finns ändå att fler länder dras med.
Alla pekar nu mot Aten och säger att det hänger på grekerna själva hur det blir.
Där fortsatte president Karolos Papoulias de hittills fruktlösa försöken att skapa en koalitionsregering under måndagen. Enligt Evangelos Venizelos, ledare för det socialistiska partiet Pasok, finns förslag om en ny regering helt bestående av teknokrater, som ska diskuteras på tisdagen.
Om det i stället skulle bli nyval i juni väntas stödet för Alexis Tsipras och hans vänsterparti Syriza fortsätta uppåt. Syriza blev näst störst i valet i maj, genom att kräva att stödprogrammen från EU och IMF rivs upp och att åtstramningar ersätts av stimulansåtgärder. Men i så fall är det slut med nödlånen och då kan landet snart tvingas att trycka upp en egen valuta.