Pluggar för livet
Hanna Ekström jobbar med matten. När den schemalagda undervisningen är slut sitter hon kvar och pluggar på egen hand tills det är dags att hämta på dagis.
Framtiden väntar runt hörnet. För de arbetslösa ungdomarna på Kunskapsrevanschen i Eskilstuna har skolat börjat om. De läser upp sina betyg med sikte på jobb i framtiden.
– Jag var dum när jag var yngre. Därför sitter jag här nu.
Hanna Ekström har tur som bor i Eskilstuna. Här erbjuds långtidsarbetslösa ungdomar en chans att reparera hålen i sin utbildning och skaffa sig fullständiga betyg från gymnasiet.
Det kallas Kunskapsrevanschen. Eskilstuna kommun driver satsningen med stöd från EU:s socialfond och Arbetsförmedlingen.
Från början var målet att hjälpa unga att täppa till luckorna från gymnasiet. Nu har det utvidgats till att även omfatta grundskolan. 56 unga under 25 år är inskrivna. Av dem läser var fjärde in grundskolan.
Efter matten ska Hanna Ekström ta itu med svenska och engelska. Sedan är hon klar med grundskolan. Hon ska plugga hela sommaren. Det blir bara två veckor ledigt i juli.
– Jag har gett mig sjutton på att jag ska bli klar i höst, säger hon.
Från början var målet att bli undersköterska. Nu har hon höjt ribban och funderar på sjuksköterska. Hon är full av tillförsikt.
– Jag är fortfarande ung. Jag hinner utbilda mig och få jobb.
Hon började skolka i åttan och hängde med kompisarna på stan i stället. Det hjälpte inte att föräldrarna tjatade.
– När man är tonåring bryr man sig inte om vad de säger.
Hon gick ur grundskolan utan fullständiga betyg och hamnade på det individuella programmet på gymnasiet. Efter två år hoppade hon av. Hon fick sin första son när hon var 18.
Efter mammaledigheten gick hon ett år på komvux 2008. När hon fick en ny mattelärare gick det mycket bättre, men studierna blev oavslutade. Hon fick två söner till i tät följd. Nu har även den yngste börjat på dagis.
För ett par månader sedan började hon på Kunskapsrevanschen. Hon tar itu med matten först. Det var inget favoritämne i skolan, men nu går det framåt.
– Jag är imponerad av mig själv. Och det är kul att kunna lösa tal.
Det är stor skillnad på nu och då, Kunskapsrevanschen och grundskolan. Det beror inte enbart på att hon har blivit äldre.
– Jag har blivit mycket, mycket mer mogen. Här är det mysig miljö och bra lärare. Och det är helt suveränt att komma ut bland andra vuxna. Jag har längtat ut.
Kunskapsrevanschen ska inte likna en vanlig skola. Orsaken är helt enkelt att många ungdomar har dåliga minnen av skolan.
Verksamheten ska utgå från individens behov. De som börjar har skilda utgångslägen. En del behöver bara läsa upp något enstaka betyg på gymnasiet.
Ungdomarna pluggar halva dagarna. Resten av tiden ägnas åt praktik – antingen på arbetsplatser eller med aktiviteter som skapande, träning och föreläsningar. Studier på heltid skulle bli för mycket.
Läraren Pia Ax Forslund började så sent som den 20 februari när Kunskapsrevanschen utvidgades till grundskolan. Just nu består hennes grupp av åtta tjejer och två killar.
– Hälften har ställt upp klara mål för att komma vidare. Det är realistiska mål, som undersköterska, bussförare, byggnadsarbetare eller lastbilschaufför, berättar hon.
Örjan Henriksson är ungdomsförmedlare på Arbetsförmedlingen i Eskilstuna. Nu är han utlånad till Kunskapsrevanschen. Namnen på de 56 deltagarna är uppskrivna på vita tavlor på hans kontor.
Efter två av namnen står att de har slutat. En ung kvinna har fått ett städjobb och en ung man har fått jobb som bartender under en och samma vecka. Det händer inte varje vecka.
Ibland blir det motgångar. Ungdomar hoppar av utan att ha något annat att gå till. Men många har fått sommarjobb och flera har sökt till högskolan. En del jobbar vid sidan av Kunskapsrevanschen.
24 av deltagarna är 21 år eller äldre. 32 är mellan 18 och 21. De har antingen gått på socialbidrag eller deltagit i jobbgarantin för ungdomar. Örjan Henriksson uppskattar att runt hälften av dem som skrivs in aldrig har haft ett jobb.
Han är övertygad om att det är rätt att satsa på utbildning. Utan fullständiga betyg från gymnasiet är det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.
– Alla borde erbjudas möjlighet att läsa in gymnasiet. Det är synd att den möjligheten bara finns i Kunskapsrevanschen, tycker han.
Fakta
Kunskapsrevanschen
• När Kunskapsrevanschen startade hade ungdomsarbetslösheten i Eskilstuna fördubblats till 20 procent på ett år mellan 2008 och 2009. Den senaste siffran från mars 2012 är 26,9 procent. Det är inte längre högst i Sverige. Blekinge och Gävleborgs län har gått om Sörmland.
Politikerna letar goda exempel i kommunerna
Arbetsmarknadspolitiken är en statlig angelägenhet – men sedan 1990-talet har det vuxit fram en kommunal arbetsmarknadspolitik vid sidan av. Kommunernas stora utgifter för socialbidrag och missnöje med Arbetsförmedlingen är ett par orsaker.
Ofta är EU med och betalar, som i Eskilstuna.
Politikerna vill ha goda exempel. Riksdagens arbetsmarknadsutskott har beställt en granskning av kommunernas arbetsmarknadsåtgärder. Katarina Thorén, forskare i socialt arbete, kommer med en rapport inom kort. Men hon har redan flaggat för att resultatet blir magert. Det är ont om fakta. Kommunerna för dåliga på att dokumentera vad de gör.
Även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) letar efter goda exempel.