Jobbkunskap på niornas schema

Eleverna i klass 9B tänker sig in i rollen som Icahandlare. Nu ska de anställa sommarjobbare. Vilka är kraven?

Det blir en lång lista. De som vill ha sommarjobb ska vara trevliga, arbetsvilliga, positiva och pålitliga. De ska ha social kompetens och göra ett bra första intryck.

Ted Radgren hugger direkt på det sista.

– Du får aldrig en andra chans att göra ett första intryck.

Sedan spelar han upp två snabba sketcher. De visar två sätt att göra entré till en anställningsintervju. Först kommer en nonchalant slöhög för sent. Sedan dyker en ivrig kille upp och ber om ursäkt för att han är så tidig.

Ingen kan missa budskapet. Gör rätt från början. Attityd, klädsel och punktlighet spelar roll.

Sara Wallentin och Ted Radgren håller lektion i arbetsmarknadskunskap i Viksängsskolan i Västerås. ”Världens jobbigaste lektion”, lyder reklambudskapet. Under en timme får eleverna en snabbgenomgång. De får veta var framtidsjobben finns och vilka branscher som är tuffast.

Och de får lära sig hur man får jobb. Anställningsbar är ordet. Tanken är minska glappet mellan ungdomarnas val och den bistra verkligheten.

– Men vi vill inte krossa några drömmar. Den som verkligen vill något ska satsa på det, men också veta vilka chanserna är att få jobb, säger Sara Wallentin.

Den ekonomiska föreningen Jobba i Västerås ligger bakom. Drygt 30 arbets­givare i Västmanland, bland dem stora privata företag som ABB, kommuner och landsting, är med. 28 000 elever i Västmanland erbjuds lektioner i arbetsmarknadskunskap.

– Vi är arbetsgivarnas förlängda arm, som Sara Wallentin uttrycker det.

Hon har träffat fackets skolinformatörer för att komma överens om vem som gör vad. Lektionstiden är begränsad. Det är onödigt att båda parter tuggar om samma saker.

Eleverna i 9B verkar veta vad de vill. Alla tänker fortsätta på gymnasiet. Nästan alla ska plugga på högskolan. De flesta är inställda på att flytta från Västerås.

Knappt halva klassen siktar på jobb som ingenjör eller civilingenjör. Det måste låta som ljuv musik i arbetsgivarnas öron. Om eleverna bara tar sig igenom utbildningen får de jobb. Listan i övrigt innehåller jobb som arkitekt, läkare, rörmokare, polis och psykolog.

Och så finns det tre som tänker sig en framtid i den betydligt tuffare reklam- och mediebranschen.

En enda har inte bestämt sig. Det är en tjej som är inställd på att plugga vidare – oklart till vad. Framtidstron är det inget fel på:

– Jag kan bli allt jag vill, om jag vill.