Ingen vill bli utpekad som pluggis, varken så kallade problemelever eller idealelever. Men det finns stora skillnader i antipluggkulturen, beroende på klass och kön, visar ny forskning.

Anne-Sofie Nyström har i sin avhandling vid sociologiska institutet, Uppsala universitet, undersökt gymnasieelevers förhållningssätt till skolarbete. Hon har liksom andra forskare på området ställt sig frågan hur det kommer sig att killar överlag har lägre resultat än flickor.

Men det nya med hennes forskning är att den handlar om elever från överklass och övre medelklass.

– Killarna vill hellre framstå som smarta än ambitiösa, säger hon. De vill gärna ha bra resultat, men verka som om de inte ansträngt sig.

Det rör sig om samma gamla föreställningar om ”flitiga flickor – begåvade pojkar” som vi haft i Sverige sedan 1950-talet, och som lever kvar väldigt starkt än i dag, förklarar hon.

Att plugga är alltså mer tjejigt, eftersom tjejer införstått är mindre begåvade. Och föreställningen gäller även bland idealelever från finare områden.

– Att inte vara pluggis är för killarna en strategi för att inte framstå som dum. De behöver inte plugga, de har lätt att lära.

Det är viktigare för killarna att kunna visa att de är socialt kompetenta, har de rätta kontakterna, är på fester och behärskar konsten att ”smöra” på ett snyggt sätt. De förväntas inte vara engagerade i skolarbetet.

– Vem vill inte framstå som självsäker och avslappnad i motsats till ängslig, begåvad och inte enbart disciplinerad, rolig istället för tråkig, eller uppfattas som socialt kompetent och strategisk, snarare än handfallen eller naiv?

Men även om antipluggkulturen gäller i alla skolor finns det stora skillnader beroende på kön och klass, påpekar Anne-Sofie Nyström. Tjejer bryr sig mindre om pluggisstämpeln och tror inte på begåvningskulturen. De vet att de måste kämpa så mycket de kan för att ha en chans i arbetslivet.

– Tjejer förväntar sig ett tuffare arbetsliv. De vet att det är viktigt med bra betyg och formell utbildning för att kunna ta sig fram och komma upp i lön på den kvinnodominerade arbetsmarknaden.

Men antipluggkulturen är starkast i förorter som är stämplade som invandrarområden, där många elever tänker: ”jag kan ändå inte få något jobb, det har inte heller min mamma och pappa fått”.

– Mitt intryck är att klasskillnaderna har förstärkts under de senaste 20 åren. Har du gått en finare skola i innerstaden är dina betyg mer värda jämfört med en skola i förorten, säger Anne-Sofie Nyström.