Fyra av tio utan ersättning

Fyra av tio arbetslösa får ingen ersättning alls. De är hänvisade till socialbidrag eller till att bli försörjda av sina anhöriga.

Men det är inte hela sanningen. Ytterligare en stor grupp arbetslösa får så låg ersättning att de måste fylla på med socialbidrag. Av dem får sex av tio bara ut grundbeloppet på 223 kronor om dagen eller 4 900 kronor i månaden.

– Ganska många av dem har samtidigt försörjningsstöd, säger Irene Wennemo, huvudsekreterare i Socialförsäkringsutredningen.

Utredningen har tagit fram siffror som visar hur många arbetslösa med aktivitetsstöd som får socialbidrag, men siffrorna är inte offentliga än.

Kartläggningen visar att det är stor skillnad mellan å ena sidan arbetslösa och å andra sidan sjuka, föräldralediga och pensionärer som bara får grundbelopp. Den största gruppen som får socialbidrag finns bland de arbetslösa.

Det låga grundbeloppet är en förklaring. En annan är att arbetslösa tvingas leva på socialbidrag medan de väntar på att bli placerade i åtgärder och därmed berättigade till ersättning. De är redan inne i systemet.

Arbetsförmedlingen har gjort en specialkörning och redovisar nya siffror över vilka som får respektive inte får ersättning när de är arbetslösa.

2006 var det två av tio arbetslösa som inte fick någon ersättning alls. Nu är det fyra av tio.

I medeltal var 356 000 människor arbetslösa mellan januari och november 2011. Av dem fick 136 000 ut ersättning från a-kassan eller aktivitetsstöd som grundades på ersättningen från a-kassan.

140 000 människor fick ingen ersättning alls.

134 000 fick aktivitetsstöd – framför allt deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin och ungdomsgarantin. Av dem fick 53 000 medlemmar i a-kassan ut 65 procent av lönen upp till taket på 21 370 kronor i månaden. I pengar blir det mellan 7 040 och 14 960 kronor i månaden.

80 000 människor fick enbart grundbeloppet. Det blir 4 900 kronor i månaden i aktivitetsersättning. Många av dem tvingas söka socialbidrag för att överleva.

Det här beror på att alliansregeringen har skärpt kraven för rätt till a-kassa. Allt färre har jobbat tillräckligt länge och tillräckligt mycket.

– De som löper störst risk att bli arbetslösa är samtidigt mest obenägna att gå med i a-kassan. De är ändå inte berättigade till ersättning, konstaterar Irene Wennemo.

Socialförsäkringsutredningen ska bli klar nästa år. Då ska den bland annat föreslå en obligatorisk a-kassa.

– Men en obligatorisk a-kassa löser inte problemen med att många inte uppfyller villkoren, säger Irene Wennemo.

Arbetsvillkoret stänger ute många. För att få ersättning måste man ha jobbat minst 80 timmar per månad i sex månader under det senaste året. I utredningen finns politisk enighet om att ett arbetsvillkor ska finnas kvar i a-kassan. Däremot är det möjligt att utredningen föreslår ett nytt arbetsvillkor.

2007 infördes nya regler om att avgiften till a-kassan skulle kopplas till risken för arbetslöshet. Ju högre arbetslöshet, desto högre avgift. Följden blev att de som tjänar minst fick betala mest.

När sedan många blir långtidsarbetslösa, blir de av med pengarna från a-kassan och får aktivitetsstöd. Följden har blivit att många a-kassor har kunnat sänka avgifterna kraftigt.

– De har kunnat sänka avgifterna mer än vad som motiveras av arbetslösheten i branschen, berättar Irene Wennemo.

Dessutom är inte a-kassorna uppbyggda branschvis. Flera a-kassor är mer av diversehandel för olika yrkesgrupper med olika risk för arbetslöshet.

– Det här har gjort att allt fler är allt mer överens om att systemet med avgifter efter risk för arbetslöshet inte fungerar som det var avsett, säger Irene Wennemo.