Enda utvägen är vägen bort

Nikos Hysi står mellan gravarna och säger att Europa inte har någon framtid.

– Jag är färdig här, fortsätter han. Jag vill inte stanna i Grekland längre. Men vart ska jag flytta? Sverige? Finns det jobb där? Nej, jag vill till Kanada. Det är nog bäst där, fortsätter han.

Nikos Hysi och kompisen Christos Moçka är från Albanien.

I dag putsar de en ljusstake på en kyrkogård, i morgon blir det kanske något annat. Diskare på en restaurang, flytthjälp eller städare hos någon som behöver hjälp.

– Vi gör vad som helst, säger Christos Moçka.

De senaste två åren har krisen känns in på bara skinnet i Grekland.

Arbetslösheten har stigit och enligt den officiella statistiken uppgår den nu till mer än 20 procent. I verkligheten är den troligen högre. De sysslolösa småföretagarna räknas inte in i dessa siffror.

Framtiden ser inte mycket ljusare ut. Den offentliga sektorn ska krympas med 150 000 jobb de kommande åren. Grekland måste dessutom fortsätta med sin tajta svångremspolitik. Annars blir det inga nödlån från EU och Internationella valutaunionen. Åtstramningarna sätter sina spår på arbetsmarknaden.

Sämst är läget för nordafrikaner, albaner och andra migranter som ofta är hänvisade till de jobb där villkoren är sämst och lönen lägst.

– De är skit, säger Christos Moçka om sina chanser att få jobb de kommande månaderna.

Han vet ännu inte om han ska stanna kvar eller flytta till ett annat land för att förbättra sina möjligheter. När han var tio år flyttade hans familj från staden Vlora i Albanien till Aten. Nu är han 24 år – och det känns konstigt.

– När jag är här vill jag till Albanien och när jag åker tillbaka till Albanien för att hälsa på släktingar vill jag tillbaka till Grekland, säger Christos Moçka.

De senaste åren har han bott och jobbat i Aten under vinterhalvåret. På sommaren jobbar han på Zakynthos. På turistön gör han allt möjligt. Hyr ut båtar, står i baren eller serverar. Han gillar det. Det är många människor, stora fester. Han skrattar till:

– Och många tjejer, tillägger han.

I år är han dock inte lika förväntansfull som vanligt inför sommaren.

Nyligen ringde chefen från Zakynthos. Det var dåliga nyheter.

– Jag får en lönesänkning. I sommar får jag endast 700 euro (knappt 6 500 kronor) i månaden. Förra året fick jag 1 200. Det kommer att bli svårt att klara sig men det enda jag kan göra är att jobba lite mer. Hitta fler jobb, säger Christos Moçka.