Eurozonens finansministrar sade ja till att ge nya nödlån till Grekland, sedan privata långivare gått med på ytterligare skuldnedskrivningar. Men paketet kräver stora uppoffringar av det grekiska folket.

Efter 13 timmars förhandlingar i Bryssel kunde finansministrarna tidigt på tisdagsmorgonen sy ihop ett nytt räddningspaket för Grekland. I paketet ingår 130 miljarder euro i nödlån för att lösa landets akuta penningbehov.

Greklands premiärminister Lucas Papademos förklarade att han var ”mycket nöjd” med uppgörelsen.

Jean-Claude Juncker, ordförande för eurozonens finansministrar, sade vid en presskonferens att uppgörelsen ska säkra Greklands framtid inom eurozonen.

– Vi har nått en långtgående överenskommelse om ett nytt grekiskt program med deltagande av den privata sektorn som kommer att leda till en mycket markant minskning av Greklands skuldbörda och bana väg för ett mycket märkbart finansiellt stöd från EFSF (EU:s räddningsfond) för att säkra Greklands framtid i eurozonen, sade Juncker.

Men stödet förutsätter stora besparingar i Grekland. Aten måste uppfylla en rad villkor fram till slutet av februari för att säkra nödlånen, sade Jean-Claude Juncker. Ett nytt möte med eurozonen ska i början av mars avgöra om Grekland uppfyllt kraven.

EU och IMF hade satt som mål att Greklands skuldnivå år 2020 inte ska överstiga 120 procent av BNP. Sedan privata långivare pressats till ytterligare skuldnedskrivningar nåddes nivån 120,5 procent, enligt källor i Bryssel.

Källor uppgav att även nationella centralbanker gått med på förluster på grekiska obligationer.

Euron steg snabbt i handeln i Asien efter nyheten om uppgörelsen i Bryssel.

– Det här är ett lugnande besked för räntemarknaden och det som de flesta trott ska gå igenom, säger Tomas Pousette, chefekonom på SBAB Bank.

Men Pousette tycker att det är viktigt att påminna om att det här bara är ett steg på rätt väg, och att det dessutom är stödlån nummer två.

– För grekerna återstår att genomföra alla åtgärder man planerar. När det grekiska parlamentet fattar beslut om vad man ska göra är det som att anmäla sig till ett maratonlopp. Sedan ska man springa det där loppet också.

Annika Winsth, chefekonom vid Nordea, säger att beslutet var riktigt, utifrån de alternativ som fanns.

– Både för Grekland och ur stabilitetssynpunkt hade det varit olyckligt om man inte hade kunnat lösa den här sista knuten.