Grekisk storstrejk mot åtstramningar
Inför hotet om en ny runda åtstramningar i recessionens Grekland laddar fackförbund och aktivister upp för en ny omgång protester. Det drar i gång med storstrejk på tisdagen.
Grekland står inför en dygnslång strejk, utlyst med kort varsel av landets två ledande fackförbund, GSEE och Adedy. Den genomförs i protest mot de beslut om nya åtstramningar som krävs för att det konkursmässiga landet ska få mer nödlån av euroländerna och IMF.
Samtidigt fortsätter den förre vice ECB-chefen Lucas Papademos sitt försök att få med sig tre motvilliga grekiska partiledare på åtstramningarna. Han leder sedan en regeringskris i november en skakig blocköverskridande regeringskoalition, som består av socialdemokratiska Pasok, konservativa Ny demokrati och högerpartiet Laos.
På bordet finns en kravlista från långivarna. Drastiska lönesänkningar i den privata sektorn, sänkta tilläggspensioner och nedläggningar av statlig verksamhet, som berör tusentals anställda, är några exempel.
I utbyte mot åtstramningarna erbjuds Grekland nya nödlån på kanske 145 miljarder euro och en skuldlättnad värd över 100 miljarder euro.
Fallerar planen kan Grekland tvingas ställa in betalningar redan den 20 mars, då grekiska obligationslån för 14,4 miljarder euro ska betalas tillbaka.
Stämningen piskas upp av att landet står inför nyval, troligen redan i april.
I valet kan folkets dom bli hård mot politiker om de ser ut att ge efter för mycket för utländska intressen, som under drygt två års djup grekisk skuldkris fått alltmer att säga till om i grekiska budgetfrågor.
Grekland är inne på femte året med recession och har rekordhög arbetslöshet. Tidigare åtstramningar har mötts med stundtals våldsamma protester och stor skadegörelse i centrala Aten, flera gånger i samband med stora strejker.
Även denna gång kan man räkna med massiva protester, enligt Costas Panagopoulos, chef för Alco Pollsters, ett av Greklands största opinionsmätningsinstitut.
– Det innebär en ny era för oss, för allihop. Vi kommer inte kunna hålla fast vid samma levnadsstandard som vi har vant oss vid, säger han.
Han räknar med att protesterna kan hålla i sig tills åtstramningarna har röstats igenom av parlamentet i Aten, någon gång senare i februari.
Enligt Panagopoulos finns dessutom en risk för att de åtstramningsbeslut som fattas nu kan slå sönder delar av Greklands politiska etablissemang och ge upphov till nya partibildningar.