I försöken att lösa eurokrisen har EU-ledarna skapat en ny spricka. Storbritannien är nu mer isolerat än någonsin och Sverige har inte bestämt vilket lag man ska tillhöra.

Förväntningarna på torsdagens och fredagens EU-toppmöte i Bryssel var stora. Det skulle stoppa den skenande skuldkrisen och bygga upp en stabil finansiell brandvägg för att skydda krisländer och finanssektor. Dessutom skulle det ingjuta nytt förtroende hos marknaden.

Tyskland och Frankrike krävde en rejäl fördragsändring för att införa en finanspolitisk pakt med skärpt budgetdisciplin och mer automatiska sanktioner. Men Storbritanniens premiärminister David Cameron satte stopp för det. Hans krav på särskilt skydd för den brittiska finanssektorn möttes av ilska och missnöje.

Lösningen blev att föreslå en pakt mellan euroländerna, som icke-euroländer kan ansluta sig till frivilligt.

– Jag är optimistisk om att vi kommer att hamna nära 27 (deltagande länder). Faktum är att 26 ledare sagt att de är positiva till att ansluta sig, sade EU:s permanente ordförande Herman Van Rompuy.

Men statsminister Fredrik Reinfeldt lät betydligt mindre optimistisk om Sveriges medverkan.

– Läser man texten kan det verka lite märkligt att biträda något som kan ses som om man är en del av euron, sade han.

– Och det skulle också kräva stöd av Socialdemokraterna.

Enligt Reinfeldt har Sverige åtminstone fram till nästa toppmöte i mars på sig att bestämma sig. S-ledaren Håkan Juholts första reaktion var dock att Sverige inte kan gå med, om nejet i folkomröstningen om euron ska respekteras.

– Överenskommelsen innebär i praktiken en maktöverföring till europeisk nivå, och en begränsad möjlighet till att föra en offensiv nationell välfärdspolitik, säger LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin i ett pressmeddelande. Nationella finanspolitiska regelverk ska inte överprövas av domare i Luxemburg.

LO och TCO uppmanar regering och riksdag att avstå från att ingå i samarbetet med motivet att det kommer att kringskära både välfärd och demokrati.

I själva grundfrågan för toppmötet — att hitta en lösning på eurokrisen — togs vissa steg framåt. EU-ledarna enades om den nya pakten, om att försöka tillföra mer pengar till Internationella valutafonden och att sjösätta den permanenta räddningsfonden ESM redan nästa år, i stället för 2013.

Men det är många frågor som återstår att lösa fram till toppmötet i början av mars, då alla länder som vill vara med ska underteckna pakten. Komplicerade juridiska detaljer är inget för utschasade EU-ledare att ta itu med i nattliga förhandlingar.

Återstår att se om finansmarknaden låter sig lugnas och ger EU-ledarna arbetsro när den haft tid att studera de något förvirrande beskeden från mötet.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel tror åtminstone att hon slipper åka på något nytt toppmöte i Bryssel före jul.

– Jag kan inte se någon anteckning om det, sade hon medan hon bläddrade i sin kalender på en pressträff efter mötet.