Ändring av EU-fördrag hotar fackliga rättigheter

Den europeiska ekonomin kan stöpas om i grunden men någon diskussion om ett skydd för fackliga rättigheter, ett så kallat socialt protokoll, vill inte den svenska regeringen ta upp under EU:s toppmöte.

– Det är kanske ett av de viktigaste toppmöten som jag har företrätt Sverige på, sa statsministern i går då han informerade riksdagens EU-nämnd om den svenska positionen inför EU-toppmötet som börjar i dag, torsdag.

Och det är stora beslut som kan vara på gång.

Det handlar det om att lugna en orolig finansmarknad.

På toppmötet ska det föras diskussioner om att ladda EU:s krisfond EFSF samt dess efterträdare ESM med pengar. Även Internationella valutafonden (IMF) ska få ökade resurser. Genom att bygga en ”brandvägg” som gör det möjligt att låna ut cirka 1000 miljarder euro ska finansmarknaden oro för kreditförluster lindras.

En annan viktig fråga på mötet är besparingskraven på de länder vars ekonomier krisar.

Herman Van Rompuy som är ordförande för det Europeiska rådet leder toppmötet.

För ett par dagar sedan hamnade han i bryderier då Tyskland och Frankrike sa att de ville ha en förändring i EU:s fördrag, som ibland kallas för EU:s grundlag. 
I grova drag handlar förslaget om att bygga in krav på att euroländerna sköter sin ekonomi i fördraget.

Hur det tysk-franska förslaget ser ut är dock höljt i dunkel. Varken Sveriges regering eller riksdagens EU-nämnd vet exakt. Mycket av deras information baseras på tidningsuppgifter.

Flera EU-länder, däribland Sverige, vill inte ha en fördragsändring. 
De anser att det går att ställa krav på att länderna sköter sin ekonomi ändå. 
Häromdagen så läckte ett förslag från Herman Van Rompuy ut som går ut på att ändra i ett av EU:s protokoll (12) i stället för att göra en stor fördragsförändring.

Herman Van Rompuy förslag säger att euroländerna budgetunderskott måste ligga under 3 procent av BNP samt att statskulden inte får vara mer än 60 procent. 
De länder som inte klarar av att leva upp det ska automatiskt bötfällas.

De två stora bjässarna – Tyskland och Frankrike – har dock deklarerat att de ändå vill ha en fördragsförändring, vilket lär bli en viktig diskussion på toppmötet.

Från fackligt håll finns all anledning till oro.

Sedan krisen bröt ut 2008 anser Europafacket, LO, TCO att fackliga rättigheter har sidsteppats. 
EU och andra institutioner har krävt förändringar i fackliga uppgörelser för att gå med på att bevilja lån. Det ska ha skett i exempelvis Grekland och Irland.

De har också inledningsvis varit kritiska mot sex lagar, den så kallade sexpacken, som skapat en tajtare ekonomisk styrning inom euroländerna.

Den fackliga kritiken riktade sig mot att EU ska granska skuldsatta länders budgetar. Det innebär en beskärning av dessa länders möjlighet att lägga välfärdsreformer. Europafacket har också haft synpunkter på att EU velat lägga sig i lönebildningen.

Efter långa förhandlingar klubbades dock de sex lagarna igenom. 
Reaktionen från LO och Europafacket var ljummen. Lagarna visserligen inte var bra men att EU gav i alla fall garantier för att inte ge sig in i ländernas lönebildning.

Men nu är det alltså dags igen.

Under toppmötet tar EU återigen upp frågan om en förstärkt stabilitetspakt som bygger upp ett regelverk som länderna måste hålla sig till då de fattar beslut om sin ekonomi.

Risken är nu att förändringar som kan vara negativa för facket nu riskerar att skrivas in i ett fördrag.

Inför detta toppmöte har såväl Europafacket som svenska fackliga organisationer återigen krävt att ett socialt protokoll som ska slå fast att de fackliga rättigheterna ska vara överordnade EU:s ekonomiska friheter.

När statsminister Fredrik Reinfeldt i går informerade EU-nämnden upprepade socialdemokraten Marie Granlund dessa krav.

– Det finns inget bättre tillfälle att driva sociala rättigheter. Därför vill vi att statsministern tar upp frågan om ett socialt protokoll, sa hon.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet delade kravet på att svenska regeringen skulle ta upp frågan på toppmötet.

Marie Granlund sa att frågan om ett socialt protokoll tagits upp flera gånger men att den svenska regeringens svar alltid varit att det inte är rätt tillfälle.

– Jag medger att jag sagt flera gånger att det inte är rätt tillfälle. Och det är det inte nu heller, svarade Fredrik Reinfeldt.

Han varnade senare för att det finns risker med att kräva ett socialt protokoll.

– Vi ska inte vara alldeles säkra på att det blir precis som vi har tänkt oss, eftersom Sverige har jämfört med övriga Europa en avvikande arbetsmarknadsmodell, sa statsministern.

Den svenska regeringen är dock försiktig med hur den ska hantera det tysk-franska kravet på en fördragsförändring.

Helst vill de inte se en sådan förändring men samtidigt finns en oro från svenskt håll att de 17 euroländerna sluter sig. Om inte de övriga länderna går med på en förändring kan euroländerna sluta egna uppgörelser om hur deras ekonomier ska styras.

Sådana beslut innebär att EU delas upp ännu tydligare än i dag, då en grupp länder är med och fattar stora ekonomiska beslut och en annan grupp länder står utanför.

Den svenska ekonomin är dessutom starkt beroende av EU. Cirka 70 procent av vår export går till andra EU-länder.

Inför EU-nämnden i går förklarade Fredrik Reinfeldt att Sverige inte kommer att vara med och stödja krisfonderna för euroländerna EFSF och kommande ESM. Däremot överväger regeringen ett stöd till IMF.

Hur mycket pengar som Sverige kan låna ut uppgav han dock inte.

– Det handlar dock om betydande resurser, sa han.