Direktörslönerna drar ifrån igen
Nu sticker direktörslönerna iväg igen. Efter ett hack 2009, då även produktionen i Sverige backade, var det förra året dags för ett nytt kliv uppåt. Direktörernas löner ökade med 5,2 procent, tre gånger så mycket som industriarbetarnas.
Genomsnittsinkomsten för direktörerna i de 100 största företagen steg med en halv miljon från 8,4 miljoner till 8,9 miljoner kronor. I topp på lönelistan ligger kylföretaget Dometics högsta chef Fredrik Möller – med en årsinkomst på närmare 34 miljoner.
En genomsnittsdirektör tjänade förra året lika mycket som 32 industriarbetare, också det en ökning jämfört med året före.
LO-Tidningens siffror visar att klyftan mellan direktörernas och industriarbetarnas inkomster vuxit stadigt under 2000-talet. Enda undantaget är krisåret 2009.
På åtta år har direktörernas löner ökat med 85 procent. Industriarbetarlönerna har under samma tid stigit med knappt 30 procent.
På Svenskt Näringsliv håller man dock inte med om att direktörerna skulle ha fått ut mer än de anställda.
– Det går inte bara att titta på vad som hänt det senaste året, man måste också väga in krisåren 2008 och 2009, då direktörslönerna utvecklades sämre och till och med föll. Samma sak med utdelningarna, de är fortfarande inte uppe på nivån före krisen, säger organisationens vice vd Christer Ågren.
Svenskt Näringsliv har tittat på de 30 största företagen i Sverige mellan 2007 och 2010 och fann då att direktörslönerna under alla de åren steg med 3 procent, betydligt mindre än metallarbetarlönerna under samma tid.
Men LO-Tidningens siffror visar ju att direktörslönerna ökat betydligt snabbare än de anställdas löner även sett över lite längre tid?
– Om man verkligen vill få en representativ bild av vd-löneutvecklingen i Sverige, då ska man titta på alla de 3 000 företag som har en anställd vd, anser Christer Ågren.
– Sedan 2004 har de haft löneökningar på 3 procent i snitt. Det är en siffra som inte avviker från löneutvecklingen för löntagarna i allmänhet.
LO-Tidningens direktörslista visar löner och bonusar för toppcheferna i de 100 största företagen i Sverige.
Företagen pratar dock inte gärna om bonusar. De använder hellre ord som ”rörlig ersättning”, ”långsiktig aktierelaterad ersättning”, ”långsiktigt incitamentsprogram” och så vidare.
Men räknar man ihop alla de löneformer som inte är fast lön visar LO-Tidningens sammanställning att förra året också blev ett bonuslyft för direktörerna.
De 100 största bolagen delade ut minst 268 miljoner kronor i bonus. Det är en ökning med 108 miljoner kronor jämfört med 2009. Siffran är dock sannolikt tilltagen i underkant eftersom 17 företag väljer att inte redovisa sina bonusbetalningar öppet.
Stora skillnader finns i lönesättning och bonuspolitik mellan de 100 största företagen. En tydlig skiljelinje går mellan privatägda aktiebolag och företag med offentliga eller rörelseanknutna ägare.
Lönesättningen är försiktigare i de företagen än i motsvarande privatägda bolag. Av de 17 företagen med samhälls- eller rörelseanknytning ligger 14 på den undre tredjedelen av inkomstlistan.
De flesta av dem hade heller inga bonussystem utan endast fast lön till sina högsta chefer.
De största bonusarna betalas i stället ut i etablerade börsnoterade bolag som till exempel Scania, Autoliv, Getinge och Electrolux. Och de chefer som får en hög bonus hamnar också högt upp på inkomstlistan.
Med undantag för trean på inkomsttoppen, Medas grundare Anders Lönner, är dock storägare oftast försiktiga med vad de tar ut i lön från sitt eget företag. Vd:n Spiros Mylonopoulos i familjeägda handelshuset Bergendahl & Son, som bland annat driver City Gross och Matöppet, återfinns i botten av inkomstligan. Liksom även industri- och handelskoncernen Liljedahlsbolagens vd Bengt Liljedahl.
Och var är brudarna?
Fortfarande är de 100 största företagen ett reservat för nästan uteslutande män. Bara åtta kvinnliga vd:ar finns med på LO-Tidningens lista för förra året. Det är ungefär lika få som det varit alla tidigare år under 2000-talet.
Högst inkomst bland kvinnorna har Kinnevikchefen Mia Brunell Livfors och SEB-chefen Annika Falkengren med 17 respektive 10,8 miljoner i årsinkomst. De andra kvinnorna återfinns betydligt längre ned på listan.
Tre i topp – de tjänar mest av vd:arna
1 Överst på inkomsttoppen står kylföretaget Dometics vd Fredrik Möller, vars inkomst med största sannolikhet innehåller en saftig bonus. Hur stor den är redovisas dock inte. Fredric Möller har snabbklättrat från plats 78 på förra listan, och hans sammanlagda inkomst motsvarade förra året lönen för 116 arbetare i det egna företaget, eller 120 räknat på hela tillverkningsindustrin.
2 Johan Malmquist, vd för medicinteknikföretaget Getinge, kommer tvåa på listan med en lön och bonus på sammanlagt ungefär 25 miljoner kronor – motsvarande 88 industriarbetarlöner. Företaget grundades 1904 och har varit börsnoterat sedan 1993.
3 På tredjeplatsen återfinns läkemedelsföretaget Medas grundare och storägare Anders Lönner med 85 industriarbetarlöner. Lönner har den unika klausulen att han inte får kosta företaget mer än 30 miljoner per år. Det var exakt vad som uppnåddes 2010 med lön, bonus och pensionsavsättningar.
