Foto: Geert Vanden Wijngaert Bild: Geert Vanden Wijngaert

Frankrikes president Nicolas Sarkozy berättade att bankerna går med på en 50-procentig skuldnedskrivning för Grekland.

 

Till slut lyckades euroländerna sätta ihop alla delar i sitt krispaket.

Största problemet var att få bankerna att acceptera kraftiga skuldlättnader för Grekland.

Efter en maratonförhandling som slutade först klockan fyra på torsdagsmorgonen kunde ett gäng trötta ledare från euroländerna meddela att de hade en överenskommelse.

Frankrikes president Nicolas Sarkozy hann först ut för att berätta om att bankerna går med på en 50-procentig skuldnedskrivning för Grekland.

– Det innebär att Greklands skuldbörda kan minska med 100 miljarder euro, sade Sarkozy.

Han medgav att alla detaljer inte är på plats än. Till exempel återstår att se hur många banker som går med på skuldnedskrivningen.

Uppgörelsen med bankerna blev klar först efter att Sarkozy själv, Tysklands förbundskansler Angela Merkel, IMF-chefen Christine Lagarde och ett par andra EU-höjdare satt sig ned för att förhandla direkt med organisationen Institute of International Finance, som förhandlade för bankernas räkning.

I somras gick bankerna med på att ge skuldlättnader på 21 procent, men sedan dess har Greklands djupa kris blivit mardrömslik. Om inte bankerna gått med på uppgörelsen hade alternativet kunnat bli en fullständig grekisk kollaps med efterföljande finansiellt kaos. Med den nu överenskomna planen kan Greklands skuldberg minska till 120 procent av BNP till 2020.

Men med så kraftiga eftergifter kommer en del banker att krokna under sina förluster. För att stå pall måste alla systemviktiga banker öka sin kapitaltäckning till 9 procent fram till nästa sommar. Totalt kommer det att behövas 106 miljarder euro i kapitaltillskott, bedömer EU:s bankmyndighet EBA.

För banker som inte klarar att fylla sina kapitalbehov kommer offentliga medel att erbjudas, först från statskassor och i sista hand från euroländernas krisfond EFSF.

Den består av 440 miljarder euro, men på småtimmarna kom euroledarna överens om en smart konstruktion som ska få stridskassan att öka till 1 000 miljarder euro, utan att de behöver betala något extra. Två modeller har utarbetats, varav den ena är en slags försäkringslösning och den andra inbjuder privata och offentliga investerare att delta.

Eurozonens finansministrar får i uppgift att slutföra detaljarbetet på sitt möte den 7 november, men EU kan nu ta med sig ett i princip klart paket att visa upp när världens tyngsta ekonomier träffas på G20-möte i Cannes nästa vecka.

Greklands premiärminister Giorgos Papandreou konstaterade nöjt att en ny era, ett nytt kapitel, börjat för hans land.