USA har tappat tron på Wall street

Demonstranter marscherar i New York som ”corporate zombies”

Demonstrationerna i USA mot bankerna och den ekonomiska eliten växer. Protesterna kan komma att spilla över på fackförenings­rörelsen.

I snart en månad har demonstranter under parollen ”Occupy Wall street” hållit manifestationer i New Yorks finanskvarter. Protesterna riktas mot ökande ekonomiska klyftor och finansvärldens girighet. Nyligen har liknande manifestationer börjat hållas på andra håll i USA.

– Det här är första gången på årtionden som frågan om orättvis ekonomisk fördelning och storbankernas makt har förts fram på ett sådant dramatiskt sätt, säger Mark Naison, historiker vid Fordhamuniversitetet.

Sociologen Susan Olzak vid Stanforduniversitetet ser flera faktorer bakom demonstrationernas snabba framväxt.

– Den politiska polariseringen har ökat. Samtidigt finns det ett glapp mellan den politiska debatten i kongressen och allmänhetens svar i opinionsmätningar. Många är missnöjda med de lösningar som politikerna för fram. Den höga arbetslösheten, särskilt bland unga, är en annan anledning. Många har svårt att hitta sitt första jobb, säger Susan Olzak.

Båda forskarna beskriver Occupy Wall street-protesterna som ett trendbrott i USA. Mark Naison finner historiska föregångare i massprotester av arbetslösa under depressionen på 1930-talet. Han ser ideologiska faktorer till att det är först nu som dessa yttringar vuxit sig starka i USA, medan de på andra håll i världen har blossat upp med jämnare mellanrum.

– Den individualistiska ideologin är mycket starkare här än i andra delar av världen. Många amerikaner har länge trott att de någon gång i livet kommer att bli rika. På senare tid har allt fler börjat inse att deras ekonomiska situation inte är på väg att förbättras, utan snarare försämras, och i takt med det har identifieringen med de rika börjat brytas, säger Mark Naison.

En rad frågor som Occupy Wall street-demonstranterna driver har länge placerats högt på den amerikanska fackföreningsrörelsens dagordning. I förra veckan anslöt sig en rad stora fackförbund till protesterna. Stephen Lerner är styrelseledamot i servicefacket SEIU, som har närmare två miljoner medlemmar, och han har deltagit i en rad manifestationer under den senaste veckan.

– Det här kan hjälpa till att bygga en bredare koalition för en balansering av ekonomin. Löntagare behöver organisationer som kan stå upp för dem. De här protesterna kan bidra till att tillföra energi till den kampen, säger Stephen Lerner.

Han hävdar att det är svårt att säga varför Occupy Wall street-rörelsen har varit framgångsrik i att lyfta fram frågor som facken haft svårt att få gehör för.

– Om en rörelse tar fart hänger ofta på entusiasmen och idealismen bland deltagarna. Samtidigt har flera av de största Occupy Wall street-protesterna organiserats med hjälp av facken, säger Stephen Lerner.

Mark Naison tror att de nya protesterna längre fram kan leda till en facklig vitalisering, men han ser klassförklaringar till att frågan om växande klyftor sent omsider fått genklang.

– Den har nu väckts av högutbildade unga människor som länge förväntade sig att bli en del av de övre skikten, men som nyligen funnit sig ekonomiskt överflödiga. Det här är första gången den gruppen drabbats av de problem som länge plågat fackens medlemmar. När medelklassen tar en smäll kommer andra till deras försvar, säger Mark Naison.