Tidskriften KRUT går i graven när den som bäst behövs och det är regeringens fel! Nämligen att kulturtidskriftsstödet omdefinierades i förra statsbudgeten så att rent samhällsvetenskapliga tidskrifter rankas lägre och får mindre pengar. Och nu går det inte ihop längre.

Kritisk utbildningstidskrift grundades 1977 och det sista har nummer 142–144. Många av numren har blivit klassiker, i synnerhet det med tema ”Den dolda läroplanen”, som är ett utmärkt exempel på ambitionen att ta reda på hur det är och föreslå hur det skulle kunna vara.

Ordet ”kritisk” i tidskriftens namn handlar nämligen om verklighetssinne, inte om allmän vänsterism.

Jag behöver inte påminna om läget. Skolpolitiken har tagits över av charlataner med Jan Björklund i spetsen (och de övriga riksdagspartierna i släptåg), som tar hem populistiska poäng på att låtsas genomföra en moralistisk skolpolitik byggd på nostalgi kring hur bra det var förr.

Och det där snyftet får byråkratiskt genomslag i ett samhällsklimat av effektivisering och utvärdering, där varje skola är en konkurrensutsatt resultatenhet mer än en bildningsinstitution. Åt helskotta med lärandet, bara siffrorna ser bra ut: budgetar och PISA-mätningar.

I det läget försvinner den ena tidskrift som beskriver hur det funkar i skolan. Pedagogiska Magasinet fortsätter ju lyckligtvis, och har gott om resurser till debatt och diskussion.

Mönstringen i avskedsnumret är på allra högsta nivå, med bidrag av fyra ledande professorer. Sven-Eric Liedman och Peter Gärdenfors ger varsitt bildnings- respektive hjärnforskningsperspektiv, som är fint samstämda. Ingrid Carlberg skissar på hur en verklig kunskapsskola skulle kunna se ut.

Men det tyngsta bidraget är från Donald Broady, en av tidskriftens grundare, som gläntar på locket till den enorma kunskapsbank som finns hos SEC i Uppsala, centrum för studiet av utbildning och kultur.

”I analyserna av alla enkät- och intervjudata som vi samlade på oss genom åren och av de upplysningar om, numer, samtliga svenska skolelever och universitets- och högskolestudenter de senaste tre decennierna som finns i våra register, har vi oftast använt drygt trettio och ibland över hundra kategorier för socialt ursprung: läkarbarn, psykologbarn och så vidare. Detta för att kunna utforska de sociala strider, utbyten och förflyttningar som äger rum i andra dimensioner än den lodräta hierarkiska […]. Klasskampen – eller kampen om den sociala stratifieringen, reproduktion, resursfördelningen, mobiliteten och klassresorna, jämlikheten och jämställdheten och likvärdigheten eller vilka ord man nu föredrar – utspelas inte enbart i vertikal riktning, mellan överordnade och underordnade grupper, mellan dem som har mer och dem som har mindre. Många för samhällsutvecklingen avgörande strider förs mellan grupper som kan förfoga över lika mycket tillgångar men av olika art. Somligas investeringar ligger övervägande i kulturellt kapital, andras i ekonomiskt kapital, åter andras i politiskt kapital och så vidare.”

Ur alla dessa samlade fakta lyfter Broady fram ett enda: att lärarbarn inte blir lärare längre, så som det nästan alltid varit. Rekryteringen till läraryrket sker ut samhällsgrupper som inte har självklar tillgång till bildning, med tilltagande kunskapsförsämring hos lärarna som resultat, eftersom grundskola och gymnasium inte klarar av att bilda dem som inte har bildningen med sig hemifrån. En ond spiral, som enligt vad Broady förutsäger kommer att leda till att det, med början i universitetsstäderna uppstår ett system av elitskolor för eliternas barn, medan resten får klara sig själv.

Sånt fick man att tänka på i KRUT. Hädanefter får man istället gå ut på nätet, till nättidskrifterna Skola och samhälle och Alba. Plus som sagt att Pedagogiska magasinet fortsätter upplysa om vad som faktiskt sker i skolorna i Sverige och i världen. Man kan även rekommendera specialtidskriften Modern barndom, med Reggio Emilia-inriktning.

Vidareläsning

I KRUT:s frånvaro finns alltså Pedagogiska Magasinet att tillgå, utgiven av Lärarförbundet. Den är snygg och alltid läsvärd. Varje nummer har ett tema som speglas genom olika erfarenheter. Senaste numrets tema är "Bedömning", och cirklar runt konflikten mellan bedömning som inslag i pedagogiken, i samarbetet kring vad som ska läras, och bedömning som byråkratiskt instrument. Nestorn Dylan Wiliam från London sammanfattar i numrets huvudessä:

”I moderna utbildningssystem behöver vi sätt att beskriva elevers prestationer, men när vi använder enskilda elevers resultat för att dra slutsaster om skolors kvalitet, blir bedömningssystemen förvrängda på ett sätt som gör att resultaten blir mindre användbara indikatorer av vad enskilda elever uppnått.”

Och så finns som sagt nättidskrifterna Skola och samhälle och Alba. Varav den senare kommer att ha en underavdelning som på nåt sätt bevarar KRUT.