Räddningsplanen för Grekland börjar ta form

2000 miljarder euro. Så mycket kan EU:s krisfond komma att förstärkas. Dessutom kan Greklands statsskuld skrivas ned till hälften. Det är konturerna i den räddningsplan som håller tas fram för EU.

Den grekiska statsskulden var ett hett ämne i helgen på Internationella valutafondens (IMF) möte i Washington i helgen.

– Det tros komma ett förslag om 50-procentiga nedskrivningar av den grekiska statsskulden, säger BBC:s ekonomiredaktör Robert Peston.

Under diskussionerna om skuldavskrivningarna sa den grekiska finansministern Evangelos Venizelos att landet kommer att göra ”allt som än krävs” för att minska den stora statsskulden som uppgår till 160 procent av BNP, rapporterar BBC.

Samtidigt blir det allt svårare för socialistregeringen att få det grekiska folket att gå med på ytterligare åtstramningar.

Vi betalar inte är en folkrörelse som växer sig allt starkare. Många greker har fått nog av ständiga försämringar och vägrar därför betala.

Samtidigt i Tyskland, Nederländerna, Finland så växer kraven på att deras regeringar inte ska betala för att Grekland inte har klarat av att sköta sin ekonomi.

Spänningarna mellan långtagare och långivare växer.

I helgen fördes, enligt flera pressuppgifter, diskussioner om att pumpa in ytterligare 2000 miljarder eurozonens krisfond EFSF.

Att tillskottet blir så stort är dock inte klart ännu. Flera kreditvärderare, som Standard & Poor´s, uppger att en så stor insättning i krisfonden kan leda till att stora bidragstagare, som Tyskland och Frankrike, får sänkt kreditbetyg. 
Det kan leda till att dessa länder måste betala en högre ränta på sina lån, vilket vore politiskt impopulärt.

Enligt BBC kommer det troligen att dröja kring fem-sex veckor, lagom till G 20-toppmötet i Cannes i början av november, innan det kommer att finnas någon färdig räddningsplan för den europeiska ekonomin.