Jan-Henrik Sandberg är inte bara ordförande för svenska Pappers. Nu företräder han också hela världens pappersarbetare, sedan han valts till ordförande för pappers- och massa sektionen i den fackliga internationalen ICEM.

Foto: Pontus Lundahl

Hur känns det att vara ordförande för Pappers världsfack?

– Det känns bra. Det är ett viktigt uppdrag att koordinera den fackliga verksamheten mellan olika länder i världen och att arbeta för att stärka den överallt, för det finns enormt stora skillnader mellan olika länder.

Vad tror du att du kan du bidra med?

– Att bygga upp en stabil och bra verksamhet som kan utveckla det fackliga arbetet och ge ett större inflytande till arbetarna i de olika länderna. Det är inget man fixar i ordning på ett ögonblick utan något man får jobba långsiktigt med.

Vilka är de viktigaste frågorna att jobba med?

– Först måste man se till att organisera arbetarna i de olika länderna så att det går att driva de viktiga frågorna om tillexempel fackliga rättigheter, arbetsvillkor och arbetsmiljö. I vissa länder blir det hälsofrågor som är viktigast medan det kan handla om politiska frågor, demokrati och mänskliga rättigheter i andra.

Vad gör egentligen en världsfacklig organisation?

– Vi stöttar varandra och har projekt i olika länder. De länder som har en mer utvecklad facklig verksamhet stöttar dem där facket inte kommit så långt. Pappers har tidigare hjälpt Brasilien och nu drar vi igång ett arbete i Indonesien.

Din företrädare kom från Finland. Varför är det nordisk dominans i toppen?

– Sverige och Finland hör till de största länderna för pappers- och massaindustri och facket har en stark ställning, men det finns andra betydelsefulla länder också. Det viktiga är att vi tillsammans ser till att hålla verksamheten igång och att utveckla arbetet.