Maria Wiklund fick nej trots smärtorna
Hur tydliga läkarintyg måste den som är sjuk visa upp för att få förtidspension? Maria Wiklunds krossade huvud och trasiga synnerver måste igenom alla rättsliga instanser innan hon vet.
En junidag 2006 brusar vågorna mot stranden i Rullsand vid Gävlekusten. Där de bryter samman och blir till skum syns inte stenen. Men den finns där, och demensvårdaren Maria Wiklund, som surfar på en wakeboard, slår pannan rakt mot den.
Skallen spricker. Käken går sönder. Nacken skadas. När hon vaknar till tar sig Maria Wiklund ändå själv upp till husvagnen, och hon säger till sin man:
– Du, jag tror jag har fått hjärnskakning.
Det ska visa sig vara värre än så. Under natten svullnar ansiktet, blodet strömmar ur näsan, och Maria Wiklund börjar kräkas. Det blir inledningen till en lång serie operationer och behandlingar – och ännu efter fem år kan Maria Wiklund inte säga att de har gjort henne bättre.
– Vänstra ögonhålan hade spruckit. När de plockade ut ögat för att laga ögonhålan med ett slags pasta gick synnerverna av.
Efter operationen förlorar Maria Wiklund sitt seende i sidled. Hon beskriver det som att människor och föremål plötsligt verkar släppas ner rakt framför henne.
Synrubbningen gör att hon blir yr och mår illa. Samtidigt får hon svårt att röra sig. Maria Wiklund beskriver hur kroppen stelnar allt mer.
Hon får en remiss till Akademiska sjukhusets smärtrehabilitering, ”en av de bästa i landet”, där hon går igenom ett omfattande tränings- och behandlingsprogram i fem veckor. Läkare, sjukgymnast, psykolog och andra specialister gör allt de kan. Men hon blir inte bättre.
Intyget från smärtmottagningens överläkare är väldigt tydligt. Maria Wiklund kan inte arbeta, och det är uteslutet att hon någonsin ska kunna komma tillbaka på mer än 50 procent. Andra läkare gör samma bedömning.
Men när Maria Wiklund ansöker om permanent sjukersättning på halvtid blir det nej. Hon har nu tidsbegränsad sjukersättning på heltid, som tar slut i juni i år. Sedan är hon utförsäkrad.
Visst är skadorna omfattande, men tvärt emot vad de läkare som har behandlat Maria hävdar anser alltså Försäkringskassan att hon kan få tillbaka sin arbetsförmåga. Det kan ta många år. Men att arbetsförmågan är borta ”för all framtid” anses inte bevisat.
Dessutom har Försäkringskassans medicinska rådgivare sagt att det är möjligt att viktminskning och rökstopp skulle kunna minska smärtan.
– Läkaren på överviktsenheten ställde sig helt frågande till det, säger Maria Wiklund. Men Försäkringskassan grep det halmstrået.
– Så i oktober förra året gjorde jag en operation för att gå ner i vikt. Efter den har smärtan blivit värre.
I dag är Maria Wiklund i sämre skick än direkt efter olyckan. Smärta, kräkningar och yrsel gör att hon knappt klarar vardagen.
– Jag kan inte ens äta med min familj längre. Men i juni ska jag till arbetsförmedlingen!
– Jag är utredd av psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter, läkare … och sedan kan en pappersvändare som inte ens har träffat mig strunta i all deras kunskap. Jag förstår inte att de kan ha den makten.