Det går en skarp skiljelinje mellan regeringens syn på arbetslöshet och den bild som ges i de två alternativbudgetar som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet presenterade i går.

Skiljelinjen går vid en diametralt olika syn på utbildning.

Socialdemokraternas budget slår fast att dagens arbetslöshet kan minskas genom ökad kompetens hos arbetskraften.

Regeringen håller fast vid sin linje att jobb skapas genom att dumpa arbetsgivarens kostnader för sin personal, trots att arbetslösheten med denna politik bitit sig fast och aldrig verkar sjunka.

Alliansen har till och med gått så långt i sin hatförklaring gentemot utbildning att det i dag råder utbildningsförbud för unga under de tre första månadernas arbetslöshet.

Denna hämmande regel ska tas bort, lovar Socialdemokraterna i sin alternativbudget, och många arbetsgivares guldgruva, fas 3-jobben, försvinner och ersättas av en ordentlig satsning på utbildning.

Försvinner gör också regeringens förslag på att halvera restaurangmomsen.

När det gäller restaurangmomsen har restaurangföretagen likt cirklande gamar väntat på en sänkning och branschens organisationer har överträffat sig själva i beräkningar av hur många jobb det ska ge.

Enligt TCO:s tidigare chefekonom Roland Spånt kostar kalaset mellan en och två miljoner kronor per jobb även om regeringens mål skulle uppnås, en i sammanhanget ofantligt hög kostnad.

Branschen struntar dock i samhällets kostnader per jobb. Det som lockar är de högre vinster företagen själva kan ta ut.

I det läge som nu råder, när vi har både hög arbetslöshet och annalkande personalbrist på samma gång, är utbildning en självskriven bättre väg än att sänka personalkostnaden.

Logiken borde vara klar för de flesta; om ett företag vill anställa en svetsare och får en kock kan denne kock naturligtvis inte anställas som svetsare även om regeringen låter företaget få honom eller henne billigt.

Det S nu föreslår är i stället en kompetenskommission med företrädare för näringsliv, fack, kommuner och stat som tillsammans kan lägga upp en strategi och ta fram de utbildningssatsningar som så innerligt behövs.

Vänsterpartiet ställer i sin alternativbudget också en bred utbildningssatsning mot fas 3-jobben.

Vänstern säger också nej till sänkt restaurangmoms och vill använda pengarna, eller en sjättedel av pengarna, en miljard kronor i stället för de närmare sex miljarder som sänkt restaurangmoms kostar, på att förebygga ohälsan.

Det skulle enligt partiet skapa lika många jobb som regeringen säger att den sänkta momsen skapar, runt 3 000 jobb, vilket är en mycket rimlig siffra.

Fast betydligt billigare.

S budget innehåller konkreta förslag för endast 480 miljoner kronor och Vänsterpartiets ekonomiska beräkningar är mycket grova.

Därför får dagens båda alternativbudgetar mer ses som en programförklaring om vad partierna vill göra av det reformutrymme på mellan 20 och 25 miljarder kronor som enligt beräkningarna kommer att finans för 2012.

Och hur dessa ska fördelas får partierna ta ställning till i sina respektive förslag till höstbudget.