Enkel fråga spår sjukfrånvaro bättre än mätningar
– Det ger väldigt mycket att prata om hur vi mår. Chefen borde ha en rond bland sina medarbetare en gång i veckan. Bara utvecklingssamtal en gång om året är inte tillräckligt.
Det anser Anna Falkenberg, forskare vid Uppsala universitet, som har skrivit en licentiatavhandling om hur hälsa, sjukfrånvaro och socialt stöd på jobbet hänger ihop.
I en första studie, med drygt 800 anställda i offentlig sektor som underlag, jämför Anna Falkenberg tre olika metoder för att förutsäga framtida sjukfrånvaro.
Två av dem bygger på objektiva medicinska mått som blodtryck och BMI, kompletterade med uppgifter om rökning och andra riskfaktorer.
I den tredje modellen har de anställda har fått svara på en enda fråga: ”I allmänhet, hur skulle du beskriva din hälsa?” – med svarsalternativen utmärkt, medel eller dålig.
– Jag trodde absolut att modellen med många medicinska variabler skulle ge tydligast utslag, säger Anna Falkenberg. Men exaktheten i siffrorna är en chimär.
– Det är faktiskt bättre att fråga: Hur mår du egentligen? Studien understryker hur viktigt det är med öppenhet och tillit på arbetsplatsen.
Den tredje, generande enkla metoden, som mäter så kallad självskattad hälsa, var alltså den bästa. Alla tre metoderna kunde förutspå frånvaro bättre än slumpen, särskilt hög sjukfrånvaro. Men den enkla metoden som mäter självskattad hälsa är dessutom billig, och medför varken obehag eller smärta så som medicinska undersökningar kan göra.
Också den studie som utgör avhandlingens andra del, och som handlar om socialt stöd på arbetet och fritiden, gav överraskande resultat.
Deltagarna i studien har besvarat frågor både om konkret möjlighet till hjälp från chef och arbetskamrater och det mer emotionella stöd man kan få genom regelbundna kontakter med släkt, vänner och grannar.
– Socialt stöd visade sig ha mycket stor effekt på den självskattade hälsan, säger Anna Falkenberg. För de personer som rapporterade starkast socialt stöd var sannolikheten för hög självskattad hälsa tre gånger så stor som för genomsnittet.
– Däremot hade det sociala stödet ingen effekt på sjukfrånvaron, och det förvånade mig.
– Men studien omfattade bara två år. Med en längre mätperiod tror jag att det sociala stödet ger utslag även på sjukfrånvaron.
Anna Falkenberg försvarar sin avhandling den 11 maj.