Andelen barn och ungdomar som lever på låg ekonomisk nivå ökar. Och barn födda i andra länder, som redan tidigare hade det sämre än svenska barn, har halkat efter ytterligare de senaste tio åren.

Svenska folkets ekonomiska standard har höjts det senaste decenniet. Tillväxten i ekonomin har varit god, reallönerna har höjts, och från 2007 och framåt har de som har jobb fått betydande skattesänkningar.

Men samtidigt som de flesta hushåll fått det bättre har andelen hushåll med låg ekonomisk standard ökat trendmässig, visar en rapport som Försäkringskassan har ställt samman på regeringens uppdrag. (Med låg ekonomisk standard menas här inkomst under 60 procent av medianinkomsten i befolkningen. Inkomsten har justerats för försörjningsbörda – måttet tar alltså hänsyn till hur många som ska dela på hushållets inkomster.)

Den här ökningen har drabbat barn och ungdomar mer än vuxna i hushåll utan barn. 2010 beräknas 30 procent av ungdomarna i åldern 18 – 25 år, och 20 procent av barnen i åldern 13 – 17 år, ha haft en låg ekonomisk standard. Bland vuxna är motsvarande andel 15 procent.

Absolut mest utsatta är ungdomar i åldern 18 – 25 år som bor i eget hushåll. I de fall de inte har barn ligger andelen med låg ekonomisk standard på drygt 50 procent. Och bland ensamstående ungdomar med egna barn har tre av fyra (74,5 procent) låg ekonomisk standard.

Den viktigaste förklaringen till att fler i Sverige lever med låg ekonomisk standard, samtidigt som de flesta får det bättre, är att inkomstskillnaderna har vuxit mellan dem som har arbete och dem som inte arbetar, eller bara arbetar deltid. Försäkringskassan pekar också på att sysselsättningsgraden har minskat bland de unga, medan den har ökat bland vuxna över 25 år.

Barn och ungdomar som är födda i andra länder lever generellt under knappare förhållanden än barn och ungdomar födda i Sverige. Vartannat utlandsfött barn i åldern 13 – 17 år hade låg ekonomisk standard förra året, mot var femte svenskfött barn.

Rapporten redovisar också hur många ungdomar som får ersättning från sjukförsäkringen. Medan allt färre vuxna över 30 år beviljas förtidspension syns inte någon minskning bland de unga.