Sverige drev på för att EU skulle tillåta sociala hänsyn, som goda arbetsvillkor och lön enligt kollektivavtal, vid upphandlingar när EU:s medlemsländer förhandlade fram upphandlingsdirektiven. Men i praktiken är Sverige sämst i klassen på att tillåta sociala hänsyn vid upphandlingar på hemmaplan.

Sverige intar en särställning tillsammans med Storbritannien. Detta är de två EU-länder som är minst öppna för sociala hänsyn vid upphandlingar.

Storbritanniens handlande är konsekvent. Britterna har sagt nej till alla förslag om sociala hänsyn vid upphandlingar från första början.

Sverige, däremot, säger en sak och gör en annan.

– Det finns flera förklaringar till det. En är att Konkurrensverket har kört en sträng linje och uppmanat exempelvis kommunerna att vara försiktiga, så att de inte gör något olagligt och tvingas göra om upphandlingen. Det har inte heller funnits någon som har bevakat upphandlingar ur ett socialt perspektiv. Det här är ingen traditionellt fackligt fråga, säger Niklas Bruun, professor vid universiteten i Helsingfors och Stockholm.

Tillsammans med Kerstin Ahlberg, forskningsredaktör vid Stockholms universitet, har han skrivit rapporten ”Upphandling och arbete i EU”. Där jämförs upphandlingsreglerna i Sverige med fem andra EU-länder – Danmark, Finland, Tyskland, Frankrike och Storbritannien.

Slutsatsen är att alla länder utom möjligen Storbritannien har lagar som går längre än de svenska när det gäller att tillåta sociala hänsyn vid upphandlingar. Tyskland ställer krav på att företagen respekterar de allmängiltiga kollektivavtalen, likalönsprincipen och ILO:s kärnkonventioner.

Regeringarna i Sverige, både socialdemokratiska och borgerliga, har däremot drivit en sorts försiktighetslinje till ytterlighet. De har hänvisat till EU-rätten och varnat kommuner för att ställa sociala krav vid upphandling.

– Men om kommunerna aldrig vågar ställa krav får vi aldrig veta var gränserna går. Det får vi inte veta förrän vi får fall som prövas i EU-domstolen, betonar Niklas Bruun.

I dag är det snarare regel än undantag att de anställda blir uppsagda om en ny entreprenör vinner en upphandling. Men här finns det utrymme för att ställa krav om att personalen ska få följa med.

– Det kan finnas ett ekonomiskt intresse för detta vid sidan av det sociala. Det är förenat med kostnader att säga upp personalen, konstaterar Niklas Bruun.

Till skillnad från Finland, Danmark och flera andra EU-länder har Sverige inte antagit ILO 94, en internationell konvention som säger att myndigheten måste kräva att den som vinner en upphandling betalar lön som minst motsvarar miniminivån i branschen.

Nu har Socialdemokraterna svängt och vill anta ILO 94. Niklas Bruun anser att det kan vara möjligt och hänvisar till att en lång rad EU-länder redan har antagit konventionen.

Det går inte att kräva kollektivavtal med hänvisning till ILO 94. Däremot går att kräva att entreprenören inte ska betala ut löner som är lägre än kollektivavtalets.

Niklas Bruun anser att synen på upphandlingar håller på att förändras både i Sverige och i EU i stort. Det är en följd av EU-länderna har flera års erfarenhet av upphandlingar.

– De regelsystem som EU har byggt upp gör att upphandlingar kan vara både byråkratiska och dyra, säger Niklas Bruun.