Arbetslösa och lågavlönade är kraftigt överrepresenterade bland dem som nekas sjukpenning av Försäkringskassan.

Diagnoser om värk och smärta eller psykiska besvär leder ofta till avslag. Diagnoserna har låg status och de som söker har jobb med låg status, om de inte är arbetslösa.

De slutsatserna redovisar sociologen Peter Hultgren i sin doktorsavhandling som följdriktigt heter Det dubbla statushandikappet. På fredag disputerar han vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Regeringens arbetslinje har lett till en skarpare gränsdragning mellan skyldigheten att arbeta och rätten till sjukpeng. Fler nekas sjukpeng trots läkarintyg. Det drabbar framför allt arbetslösa och folk med LO-yrken som montörer, chaufförer, städerskor, affärsbiträden och vårdbiträden. Två tredjedelar är kvinnor.

– Det är inte förvånande att det uppstår gränsdragningsproblem när systemet blir mindre generöst. Det är inte heller så konstigt att olika läkare och utredare på Försäkringskassan gör olika bedömningar. Mer anmärkningsvärt är att bedömningarna går isär om sjukdomar och jobb med låg status – inte om vad som är sjukdom i ett större perspektiv, säger Peter Hultgren.

Han har gått igenom 538 ärenden. Alla är från 2006 och i samtliga fall har de sökande fått avslag. Besluten har fattats av Försäkringskassan i fem län i södra Sverige – Kronborg, Kalmar, Blekinge, Halland och Jönköping.

Han har kollat tre diagnoser myalgi, det vill säga muskelvärk, ryggskott och stressreaktioner. Det är diagnoser med låg status. Som jämförelse har han även studerat frakturer på underben och fotled.

Bedömningarna varierade från län till län. Vissa fick sjukpeng lättare, helt enkelt därför att de råkade bo i ”rätt” län.

Olika försäkringsläkare och utredare tolkar reglerna olika. En liten grupp försäkringsläkare och utredare står för nästan hälften av alla nekade sjukskrivningar.

Så var det åtminstone för fem år sedan. Försäkringskassan har organiserat om sedan dess och bilden är möjligen annorlunda i dag.

Men problemet är fortfarande detsamma. Läkaren som möter patienten ska ställa en diagnos och väga in patientens situation.

– Alla vagheter med sjukdom och arbetsoförmåga ska omsättas till ett beslut om en individ är frisk eller sjuk, förmögen till arbete eller arbetsoförmögen, konstaterar Peter Hultgren.

När sjukreglerna har skärpts på senare år har politikerna angett ökad rättssäkerhet som ett syfte.

– Mänga skärpningar av reglerna för sjukförsäkringen har motiverats med ökad rättssäkerhet, men mina resultat pekar på motsatsen, anser Peter Hultgren.

Och de som får avslag har svårt att förstå varför.

– Sjukförsäkringssystemet måste ha gränser, men det är alldeles uppenbart att det är svårt för dem som berörs att förstå besluten. Jag har läst vad de skriver och de är väldig frågande.

Peter Hultgren har hittat en gemensam nämnare hos dem som får avslag. De har fått driva sina ärenden på egen hand.

– Kanske är det så att de som har bra uppbackning av fack och arbetsgivare klarar sig bättre. Jag avslutar avhandlingen med att ställa den frågan, berättar Peter Hultgren.