Höga elpriser sänker inte bara industrins produktion under bistra vintermånader – utan hotar även jobben på sikt. Om det är företrädare för fackförbund och näringsliv överens.

– Elpriserna är för höga. Det är förödande för företagen, säger Jonas Friggerdal, arbetstagarrepresentant för IF Metall i Eka Akzonobels styrelse.

Han berättar att frågan om elpriserna kommer upp på styrelsemötena och påverkar investeringsbesluten.

– Det är så de diskuterar. De vill inte investera så länge priserna är så höga. I slutändan blir det mindre jobb för oss i facket.

Centralt driver IF Metall på för utbyggd elproduktion, och Per Öhman håller i frågan.

– På lång sikt ifrågasätts många investeringar på grund av höga elpriser i kombination med misstro mot landets energipolitik. Frågan som kommer upp är om vi kommer att ha tillräckligt med el till rimliga priser, säger han.

Elpriserna påverkar arbetsmarknaden och sysselsättningen, anser Per Öhman:

– Ingen industri försvinner över natten. Men vi får inga nyinvesteringar. Så långsamt trillar Sverige ner i antal anställda.

Maria Sunér Fleming, energiansvarig på Svenskt Näringsliv, har noterat företag som tvekar om investeringar.

– Eka Chemicals har valt att investera i andra länder på grund av bland annat elpriset.

– Svensk industri är mer energiintensiv än i många andra länder. En hög automatiseringsgrad har varit och är en konkurrensfördel. Men det gör oss mer sårbara för elprishöjningar, säger Maria Sunér Fleming.

– I vinter har de riktigt elintensiva företagen ställt sina anläggningar, säger Lina Palm, näringspolitisk rådgivare på branschorganisationen Skogsindustrierna.

Medlemsföretagen har börjat frysa sina investeringar, berättar hon och nämner Rottneros maskinpappersbruk i Utansjö som lades ner och 140 anställda blev av med jobbet.

– Och SCA har länge planerat en ny maskin i Sundsvall som inte blivit av – delvis beroende på elpriserna och den osäkra energipolitiken.

SCA-koncernen köpte el för uppskattningsvis 1,4 miljarder kronor under 2010. Holmens vd Magnus Hall uppskattar papperskoncernens elnota till mellan 1,5 och 2,0 miljarder kronor per år, räknat i marknadspriser.

– Det finns ett politiskt tryck för ökade elpriser, så vi ska hitta mindre energikrävande lösningar, säger han. Vi har fått ner energiåtgången för mekanisk massa med 25 procent, men elpriserna har under samma tid ökat med 100 procent.

För Holmen är sambandet mellan arbeten och el-priser ”självklart”. Och på lång sikt kan Svenska råvaror allt mer förädlas utanför landets gränser.

– Traditionellt har vi låga elpriser och kunnat bygga en elintensiv industri. Det är bra för då har vi själva kunnat förädla vår malm och skog, säger Magnus Hall.

Ingen har kunnat undgå elbolagens rekordvinster denna vinter när elpriserna ha parkerat på en mycket hög nivå.

– Vinsterna behövs eftersom vi ska investera gigantiska belopp, 59 miljarder kronor jämfört med 75 miljarder kronor som hela övriga industrin investerar. Vi bidrar allt mer till sysselsättningen och är en allt viktigare motor i ekonomin, säger Kalle Karlsson, kommunikationschef på Svensk Energi.

Men Per Öhman på IF Metall köper inte resonemanget.

– När investerade Vattenfall i Sverige sist, undrar han.