Utlandsfödda har lämnat fack och a-kassa i betydligt större omfattning än svenskfödda. Med dubbelt så hög arbetslöshet och minskad trygghet har invandrarna tagit den hårdaste smällen av krisen.

– Utanförskapet har ökat kraftigt bland utlandsfödda både på arbetsmarknaden och i samhället i stort, säger arbetsmarknadsforskaren Anders Kjellberg.

Andelen utlandsfödda arbetare som är med i facket har störtdykt. Innan a-kasseavgifterna höjdes, och fackets medlemsras rullade igång, var organisationsgraden lika hög för svensk- som för utlandsfödda.

Men på fyra år rasade den rejält inom hela fackföreningsrörelsen och främst inom LO-förbunden. Bland de utlandsfödda arbetarna minskade andelen som var med i facket med elva procentenheter och var förra året nere på 66 procent, att jämföra med 70 procent för svenskfödda.

I den privata sektorn är skillnaderna ännu större. Där hade utlandsfödda arbetare en högre organisationsgrad än svenskfödda före raset, men nu ligger den fem procentenheter lägre.

Enligt Anders Kjellberg, arbetsmarknadsforskare och sociologiprofessor vid Lunds universitet, som tagit fram statistiken är den främsta förklaringen arbetsmarknadens struktur och uppdelning.

– Utlandsfödda är överrepresenterade i branscher och yrken där organisationsgraden sjunkit mycket, som i hotell- och restaurangbranschen och i den privata tjänstesektorn, säger han.

Inom hotell- och restaurangbranschen var organisationsgraden bland arbetarna bara 36 procent förra året, men den var hög­re bland utlandsfödda än bland svenskfödda.

Ytterligare en förklaring till att organisationsgraden rasat mer bland utlandsfödda är att många av invandrarna är relativt nya på arbetsmarknaden. De hamnar därmed i samma situation som ungdomarna som också lämnat facket i hög utsträckning, eller avstått från att gå med.

– Det är de som inte riktigt fått fäste på arbetsmarknaden som har drabbats hårdast av krisen, arbetslösheten och av de höjda a-kasseavgifterna.

Även LO:s vice ordförande Ulla Lindqvist tror att den största orsaken till skillnaderna är arbetsmarknadens uppdelning och arbetslösheten som kom med krisen.

– Vi vet också att personer med utländsk härkomst har korta visstids- och behovsanställningar oftare, och att de som har de lägsta lönerna i många fall gått ur för att de inte har haft råd att vara med i fack och a-kassa, säger hon.

Även om det finns tydliga förklaringar till varför organisationsgraden sjunkit mer bland invandrare än svenskfödda tycker hon att det är ett problem som facket måste ta på allvar.

– Vi måste jobba på att få med alla och satsa hårt på att få in fler invandare både som medlemmar och förtroendevalda, säger hon.

Även Anders Kjellberg tycker att utvecklingen är allvarlig. Han ser en ökad klyfta mellan invandrade och infödda på arbetsmarknaden.

– De utlandsfödda har hamnat utanför arbetsmarknaden och samhället i högre grad än svenskfödda de senaste åren. De som behöver tryggheten som facket och a-kassan kan ge är samma grupper som till stor del gått ur eller avstått från att gå med, säger han.

Utvecklingen som gäller facket gäller nämligen med stor säkerhet också a-kassan, enligt de data Anders Kjellberg analyserat från Statistiska centralbyrån och a-kassornas tillsynsmyndighet IAF.
– Mycket talar för att utlandsfödda är överrepresenterade även bland dem som lämnat a-kassan. Det är allvarligt, då arbetslösheten är dubbelt så stor bland utlandsfödda och då den ökat mer än bland svenskfödda de senaste åren.

Enligt Arbetsförmedlingens statistik fick strax över 40 procent av alla möjliga ersättningstagare, det vill säga arbetslösa, deltidsarbetslösa och timanställda, ersättning från arbetslöshetsförsäkringen under augusti 2010. Motsvarande siffra bland utlandsfödda var 30 procent.
– Om man ska tala om utanförskap så har vi det här. Det är tydligt att utanförskapet bland utlandsfödda ökat, och att politiken de senaste årens inte har motverkat det, snarare tvärt om, säger Anders Kjellberg.