En man och hans son vandrar genom nedbränt landskap. Civilisationen har gått under. Kvar finns endast kylan och den desperata jakten efter kvarglömda konserver. Och rädslan för rövargängen, människorna som äter människor för att överleva.

Tårarna rinner när jag kommer till slutet av Cormac McCarthys bok Vägen. Hur små och bräckliga är inte vi människor?

Jag blir generad eftersom jag sitter i en flygplans­kabin omgiven av tjänstemän och affärsmän i slips. Flyg­värdinnor går runt och servar. Hungern känns avlägsen.

Maten är något som finns överallt, som ligger i affärernas kyldiskar eller serveras på restauranger eller i billiga gatukök.

Men vad händer när tillgången stryps?

Skildringen i boken Vägen är naturligtvis överdriven, men varningarna om en global matkris är i allra högsta grad relevanta.

Enligt FN:s jordbruksorgan FAO har de globala matpriserna aldrig varit högre än vad de är nu.

En orsak är bland annat en ökande spekulation.

Banker och finansinstitut har inte enbart utvecklat metoder för att förpacka om dåliga bolån. Även råvaruhandeln har utvecklats, förfinats och nått spekulativa höjder. I slutet av januari talade den franska president Nicolas Sarkozy på det världsekonomiska forumet i Davos, Schweiz.

Presidenten varnade för de allvarliga sociala konflikter som kan uppstå om människor inte har råd med mat. Sarkozy oroades över en bristande insyn i råvarumarknader, där handeln med mat ingår.

Som exempel tog han handlare som spekulerar i kommande skördar genom så kallade derivat. Utan att betala en enda cent kan en handlare köpa upp 15 procent av världens kakaomarknad och sedan sälja den vidare och göra en vinst.

– Är det normalt? frågade Sarkozy retoriskt topp­cheferna och politikerna i Davos – och krävde sedan en reglering av råvarumarknaden.

Den franska presidentens krav kan mycket väl vara befogade.

Ett troligt scenario är att matpriserna allt mer kommer att åka jojo på världsmarknaden. Klimatförändringen leder till tvära väderkast, vilket påverkar skördarna, och risken för spekulation ökar.

Man kan ju bara gissa hur stor andel av råvarumäklarnas vinster som småbrukarna runt om i världen får se skymten av.