Anställda som inte får ut sin lön riskerar sin privatekonomi. Arbetsgivaren som struntar i att betala ut lön slipper dock sanktioner.  Unionen framhåller vikten av kollektivavtal och att den statliga lönegarantin stärks.

Det är inte självklart att verkligen få lön för utfört arbete. I Unionens rapport framgår att många arbetsgivare fifflar med löneutbetalningar.

– Till 99 procent handlar det om företag som saknar kollektivavtal, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.

Han ser en tendens till att företagare tar allt mer lättvindigt på löneutbetalningar.

Under fjolåret bidrog Unionen till att 30 miljoner kronor hittade fram till sina rättmätiga ägare: medlemmar som inte fått ut sin rätta lön.

2008 var samma siffra mellan 10 och 15 miljoner kronor.

En stor del av dessa pengar står dock inte företagen för, utan den statliga lönegarantin, eftersom facket sett till att företagen begärs i konkurs.

Rapporten beskriver många skräckscenarier. Exempelvis har anställda kommit till kontoret på måndag morgon när lokalerna varit tömda på allt av värde. Arbetsgivaren har gått under jorden och Skatteverket saknar uppgifter på att företaget har anställda. Någon hjälp från statliga myndigheter är då svår att få.

Så väl okunnighet som ren ekonomisk brottslighet tros ligga bakom. I många fall har företag satt i system att betala för låga löner och ersättningar. Ofta är slutlönen för låg.

Unionen anser att den statliga lönegarantin måste höjas från fyra till sex basbelopp, från 171 200 till 256 800 kronor, efter som många av deras medlemmar slår i taket. Tidsgränsen bör också förlängas, anser fackförbundet.

Rådet till anställda som inte får ut sin lön är tydligt: Agera snabbt.

– Du kan vänta någon enstaka dag, men inte så mycket längre, säger Martin Wästfelt.

Annars riskerar fordringar att falla.