Jobben, jobben och lånet är de viktigaste frågorna för facket då Irland i dag, fredag, går till val.

– Vi vill att vårt lands stora lån ska betalas tillbaka under en femårsperiod i stället för som nu på tre år, säger Paul Sweeney, ekonom på Congress – The Irish Congress of Trade – irländska LO.

Landet står inför den största kris på mycket länge.

Den keltiska tigern har på några år förvandlats till en papperstiger.

Fram till 2008 var tillväxten rekordstor och arbetslösheten låg endast kring 4 procent. I dag är nästan 14 procent utan jobb och ekonomin går på knäna. Staten hade gått in som garant för bankerna. När krisen kom drabbades statskassan.

För att rädda sin ekonomi har Irland tvingats ta emot ett stödpaket med lån på totalt 67,5 miljarder euro från EU/IMF och bland annat Sverige.

Den ekonomiska krisen har fått politiska konsekvenser.

I dag, fredag, tyder mycket på att väljarna kommer att straffa högerpartiet Fianna Fail som regerat i 14 år.

Opinionsmätningarna tyder på att regeringspartiet endast får stöd av 15 procent av väljarna. Troligen blir det partiet Fine Gael – som enligt mätningar har 40-procentigt väljarstödd – som kommer att vinna valet.

Frågan är bara om partiet får egen majoritet. Ett troligt scenario är att partiet kommer att söka stöd hos det socialdemokratiska Labourpartiet.

Den fackliga centralorganisationen, Congress, är opolitisk och stödjer inte något av partierna. Landets enskilt största fackförbund, Siptu (med cirka 200 000 medlemmar), bildade dock Labour och har täta band till partiet.

Det socialdemokratiska partiet delar, precis som Fine Gael, fackets uppfattning om att något måste göras åt de lånevillkor som landet fick i räddningspaketet.

Räntenivån på räddningspaketet från EU och IMF anses som allt för hög.

Delar av socialdemokraterna är också inne på den fackliga linjen att lånet bör betalas tillbaka under en längre tidsperiod.

Den fackliga uppfattningen är att allt för tajta återbetalningskrav får en ekonomisk återhämtning att stanna upp.

– Dessutom drabbas de fattigaste i landet extra hårt om lånet måste betalas tillbaka på endast tre år i stället för på fem år, säger den facklige ekonomen Paul Sweeney.

Fakta

Irland

Gick med i EG 1973 och började då sin omvandling ifrån ett jordbrukssamhälle till en modern ekonomi. Republiken, med 4,5 miljoner invånare, sågs av många som ett ekonomiskt föredöme. En rekordtillväxt på 10 procent per år och låg arbetslöshet fick ekonomin att blomstra. Utländska företag lockades till ön med låga bolagsskatter. Skatten var dessutom den tredje lägsta i OECD och tack vare den låga arbetslösheten så var de offentliga utgifterna relativt låga. Men den växande ekonomin byggde mycket på en finansiell bubbla. Staten var med och blåste upp byggsektorn genom frikostiga stöd. När den finansiella bubblan sprack 2008 drabbades landet hårt, inte minst på grund av den irländska staten hade gett finansiella garantier till banker.

Irlands premiärminister heter Brian Cowen.

Källa: ETUI