I LO:s statistik över maktelitens inkomster som presenterades häromveckan finns en uppgift som knappt uppmärksammats.
Det är att också mediaföretagens vd:ar har ökat sina inkomster markant under senare år.
Mellan 2008 och 2009 ökade mediatopparna sina inkomster från motsvarande 6 gånger till 9 gånger en industriarbetares lön, fjärran från den tid runt 1980 när förhållandet var 1 till 3.
Att detta får konsekvenser för hur den demokratiska nyhetsbevakningen sköts är uppenbart.
Den senaste valrörelsen har tydligt visat att nyhetsjournalistiken i många tidningar fått en politisk prägel, med en journalistik som inte bara på ledarsidorna agerat valpropaganda för alliansen.
Det räcker inte med att skylla på enskilda journalister för att förklara den här utvecklingen. I stället måste vi skärskåda ägandet och styrningen av svensk dagspress där nio av tio tidningar i dag är borgerliga.
Här ligger troligen en stor del av orsaken till att vi går mot en mer ofri svensk press som alltmer distanserar sig från de breda lagren i samhället.
Den senaste mandatperioden har givit tidningsledningar en skjuts i inkomstökningen som aldrig tidigare skådats.
Förklaringen att de rena personliga vinsterna ökar av att bevara ett samhälle som går mot allt större inkomstskillnader ska då inte underskattas.
