I nästa avtalsrörelse tänker IF Metall driva frågan om permitteringslön. Förhoppningen är att tillsammans med arbetsgivarna komma fram till ett förslag som parterna gemensamt kan rikta mot politikerna.

– Vi vill ha utbildning i stället för uppsägning, säger Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare.

Även arbetsgivarna ser gärna en ändring. Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe säger att svensk industri har en konkurrensnackdel gentemot industrin i länder som har permitteringslön. Han påpekar att det är svårt att tänka sig en lösning inom kollektivavtalssystemet utan att det behövs ekonomiskt stöd från staten.

Under den senaste avtalsrörelsen bildades en partssammansatt arbetsgrupp som arbetar med frågan. I den ingår företrädare för fackföreningarna IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer samt representanter för arbetsgivarna i Teknikföretagen, Industri- och Kemigruppen samt Stål- och metallarbetsgivarna.

I veckan argumenterade LO:s avtalssekreterare Per Bardh och arbetslivsenhetens chef Göran Larsson för en statlig permitteringslön i en artikel på DN Debatt, som de anser behövs för att undvika massuppsägningar i kristider. Det blir då ett system för att klara krisen och behålla personalen.

LO-företrädarna tänker sig att staten ska betala en del av permitteringslönen och arbetsgivarna ska också ta en del av kostnaden.

Den partssammansatta arbetsgruppen tittar nu på hur systemen ser ut i andra länder. I Tyskland finns ett system där staten står för en tredjedel av lön, arbetsgivaren lika stor andel medan den som får permitteringslönen får avstå från en tredjedel av sin tidigare lön. I Finland är det möjligt att få a-kassa och samtidigt ha kvar sin anställning. Och i Holland finns en ordning där staten betalar pengar till företagen för att de ska kunna behålla personalen. Kravet är att arbetsgivarna ska ordna utbildning för dem som får permitteringslönen.

– Om de anställda får utbildning har det två syften. Det ena är att företaget kan gå stärkt ur krisen och om företaget inte klarar sig så har den som förlorat sin arbete lättare att få ett nytt jobb, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Han vill ha en permitteringslön, där både staten och arbetsgivarna står för kostnaderna.

Visserligen vill Teknikföretagens Anders Weihe inte att Sverige ska ha regler som gör det svårare för industrin att hävda sig i och efter en kris. Han ser dock problem . En statlig permitteringslön kostar mycket pengar och frågan är om Sverige vill ha sådana stora underskott. Företagen å sin sida kan ha svårt att betala, eftersom problemet just är kris och brist på pengar.

Enligt Anders Weihe visar erfarenheterna från andra länder att det kan vara svårt att genomföra utbildningar. Företag i kris har totalt fokus på att klara sig och de anställda vet inte vilken utbildning som är vettig att satsa på. Det har dock fungerat med utbildning om företagets egna utvecklingsprojekt.

– Våra erfarenheter av krisavtalen med kortare arbetstid och sänkt lön är bra. Kanske vi kommer fram till en lösning som är en kombination av krisavtalet och lösningarna som finns i andra länder, säger Anders Weihe.