Krig förs i framtiden via datorer, varnar säkerhetsexperter, där cyberattacker relativt enkelt kan slå ut ett lands sjukhus, kommunikationer och annan infrastruktur.

Men det finns också andra risker av vårt ökade datorberoende än de rent militära. Datorer styr alltmer kommunikationen mellan människor både på fritid och i arbetet.

Det betyder att yttrandefriheten blivit alltmer beroende av datorer, något som gör det ytterst viktigt att vi håller nätet öppet för all typ av information, debatt och samtal.

Och här finns hoten redan i fredstid.

Mitt i julhelgen stängde Apple sin förmedling av Wikileaks applikation, alltså den mjukvara som laddas ned för att kunna ta del av Wikileaks tjänster.

Att dataföretaget Apple ensidigt väljer att censurera en organisations information på nätet är alarmerande och kan inte uppfattas som annat ett direkt hot mot yttrandefriheten.

Statsvetaren Sverker Gustavsson brukar ställa upp tre friheter som nödvändiga för att en demokrati ska fungera, det är yttrandefrihet, föreningsfrihet och den allmänna rösträtten.

Alla dessa tre friheter – där yttrandefriheten är central, måste fungera för att vi ska kunna tala om demokrati.

En del information som sprids via nätet är visserligen redan tidigare utsatt för censur utan att vi tänker så mycket på det, till exempel hemsidor med barnporr.

Och även om en del debattörer har pekat på problem för yttrandefriheten också när det gäller barnporr finns en allmän acceptans för polisens agerande. Det är en acceptans baserad på att vi vill leva i ett land utan barnpornografi och därför lagstiftningsvägen har givit polisen möjlighet att ingripa.

En helt annan situation blir det när enskilda stater, företag, myndigheter, personer eller intresseorganisationer kan styra och censurera den information som andra lägger upp på nätet och släcka ned det vi inte ska få se.

Apple agerar här inte bättre än skräckexemplet Kina när det gäller yttrandefrihet på nätet.

I Sverige är det tillräckligt allvarligt att vi har en dagspress där högerkrafter har ett kompakt övertag. Att också makten över nätet skulle lämnas över till enskilda företag som censurerar misshagliga åsikter utifrån egna åsikter är mycket ovälkommet.

När kommer i annat fall LO-Tidningens hemsida att stängs ned av Apple eller något annat företag med makt över nätet?

Blir det då vi skriver om anställningsförhållanden i USA? När vi publicerar dokument som visar på oegentligheter hos den amerikanska matvarukedjan Wal-Mart?

Lika obehagligt är det att en domstol i Virginia kontaktat Twitter i turerna runt Wikileaks, och begärt ut handlingar om den isländska parlamentsledamoten Birgitta Jonsdottir.

Även twitterinlägg av ett annat lands parlamentsledamöter anses tydligen så subversiva att en domstol i USA anser sig ha rätt att sätta press på det privata bolag, Twitter, som tillhandahåller plattformen för inläggen.

Bara under förra helgen twittrade ett 40-tal personer om fredagens ledarartiklar i LO-Tidningen. När kan vi förmoda att en amerikansk domstol anser sig ha rätten att gå till Twitter och begära ut uppgifter om dessa twittrande svenskar?

Sverker Gustafsson konstaterar att många odemokratiska länder stoltserar med fria val och allmän rösträtt. Det kan dessa länder tillåta sig när varken föreningsfrihet eller yttrandefrihet tillåts.

Att yttrandefriheten fungerar även på nätet är alltså en förutsättning för demokrati, både i Sverige och i USA.