Foto: Niklas Larsson Bild: Niklas Larsson

– Inte en chans att jag skulle kunna gå ifrån på arbets­tid, säger Daniel Cisternas som på fritiden ofta tränar på gymmet som är gratis för kommunanställda.

Vid årsskiftet blev de anställda i Haninge kommun av med sin friskvårdstimme. Daniel Cisternas sörjer inte. Han har aldrig kunnat utnyttja den.

– Nej, inte en enda gång. Inte en chans att jag skulle kunna gå ifrån på arbetstid, säger Daniel Cisternas, som arbetar på Johanneslund, ett särskilt boende för gamla.

I stället går han till gymmet i kommunhuset, som är gratis för kommunens anställda. Fem gånger i veckan. Efter jobbet när han arbetar från morgonen. Och före jobbet då han arbetar kväll. Som den här dagen, då han tränar armar och rygg – hårt, så att svetten lackar.

– Jobbet är tungt. Jag behöver styrkan. Jag har hållit mig frisk, och träningen har absolut hjälpt till.

Andra anställda i Haninge kommun, kanske främst de som har kontorsjobb, har haft lättare att utnyttja friskvårdstimmen – alltså möjligheten att motionera en timme i veckan på arbetstid.

– När ingen är sjuk har det gått bra, säger Helene Forsberg, som arbetar i växeln och receptionen. Det är tråkigt att friskvårdstimmen slopas, den är värdefull.

Hon håller med om att det är orättvist att en del aldrig kan använda friskvårdstimmen.

– Men vad ska man göra om vissa jobb är sådana? frågor hon retoriskt.

Rättvisa mellan olika anställda var likväl huvudargumentet när förvaltningscheferna i Haninge kommun beslutade att slopa friskvårds­timmen för alla från och med i år (vissa förvaltningar hade tagit bort den redan tidigare).

Som metod för att få personalen att sköta sin hälsa har friskvårds­timmen inte heller varit effektiv, anser P H Magnusson, personaldirektör i Haninge.

– Den har utnyttjats av 25 procent av de anställda, högst 30. De som är schemalagda, till exempel i äldreomsorgen och förskolorna, har inte kunnat använda den alls. Nu går vi över till att ge alla 1 000 kronor om året i friskvårdskuponger. Dem tror vi att 55 till 60 procent kommer att utnyttja.

Men är kupongerna ett bättre sätt att uppmuntra till friskvård? När LO-Tidningen frågar anställda inom äldreomsorgen ogillar flera kommunens beslut – också personer som sällan använde friskvårdstimmen.

Jane Persson, undersköterska som arbetar inom äldreomsorgens larmgrupp, är friskvårds­ansvarig inom äldreomsorgen. Hon önskar att de anställda hade fått välja: friskvårdstimme eller kuponger.

Jane Persson är väl medveten om att båda förmånerna utnyttjas mest av dem som ändå skulle ha motionerat, medan det är svårt att nå dem som aldrig tränar. En vanlig uppfattning inom äldreomsorgen är att ”jag använder kroppen i jobbet, så jag behöver inte träna”.

– Då brukar jag förklara att det behöver du visst! Vårt jobb är fysiskt tungt och stressigt. Vi är konkurrensutsatta, totalt finns 14 utövare inom äldreomsorgen, och det driver upp tempot.

– Det var välkommet när jag för tre år sedan fick åka runt till arbets­platserna och leda ett gymnastikpass varje vecka. 30 minuters mag- och ryggträning och 30 minuters avslappning var väl anpassat till vad jobbet kräver.

Fler deltog när gymnastiken var schemalagd, hävdar Jane Persson, som såg sjukfrånvaron minska under det år då träningspassen fanns.

Men hennes chef i äldreomsorgen ansåg att det inte behövde bero på gymnastikpassen, som nu har dragits in.

– Jag har varit stolt över att Haninge kommun gjort så mycket för personalens hälsa: friskvårdstimmen, gratis gympapass, gratis gym och subventionerad simning. Men nu går det åt fel håll, säger Jane Persson.

Men vad arbetsgivaren främst bör göra för att hjälpa sina anställda att må bra är inte självklart.

– Att jobba med ledarskapet och den sociala arbetsmiljön, säger Elisabeth Larsson-Hugg, hälsoutvecklare i Haninge kommun.

– Att inte slimma arbetsplatserna så som de har gjort, säger Bo Emanuelsson, som företräder Kommunal i Haninge kommun. Då skulle fler ha ork och tid att motionera. Även på en friskvårds­timme – för den är egentligen ingen dum idé.