Färre deltidsarbetslösa får ersättning från a-kassan

Andelen deltidsarbetslösa som får ersättning från a-kassan har sjunkit dramatiskt. Forskare ifrågasätter nu de hårda a-kassevillkoren.

Över 200 000 svenskar, mest kvinnor, är deltidsarbetslösa. Den 7 april 2008 försämrades deras villkor drastiskt.

Möjligheten att komplettera lönen med ersättning från a-kassan begränsades då från 300 ersättningsdagar till 75. För den som arbetar halvtid betyder det att ersättningen tar slut efter 30 veckor.

Regeringens motiv är välkänt: De deltidsarbetslösa ska inte slå sig till ro, utan fortsätta söka jobb. Följden har blivit att allt färre deltidsarbetslösa får ersättning. Bland de deltidsarbetslösa som aktivt söker jobb har den andel som får arbetslöshetsersättning sjunkit från närmare 50 procent till strax över 20 procent under perioden 2005 – 2009.

Men är hårda bandage för deltidsarbetslösa bra politik? I en bilaga till den statliga långtidsutredningen som publiceras i dag, tisdag, ifrågasätter forskare vid Uppsala universitet den stränga linjen.

Grunden för deras kritik är nya siffror från SCB över vart de deltidsarbetslösa tar vägen. Typiskt sett är deltidsarbetslöshet kortvarig: Mer än varannan (56 procent) lämnar deltidsarbetslösheten redan efter ett kvartal.

Av dessa slutar en del att räknas som deltidsarbetslösa ”frivilligt”, genom att de inte längre vill ha och söker heltidsjobb. Men en stor grupp får faktiskt heltid. Efter ett kvartal har i snitt 22 procent av de deltidsarbetslösa fått heltidsarbete. För somliga går det snabbare, för andra tar det naturligtvis längre tid. Den statistiskt förväntade tid det tar för en deltidsarbetslös som söker heltidsarbete att också få det är drygt ett år, enligt Uppsalaforskarna

Deltidsarbete har ofta setts som en återvändsgränd där särskilt kvinnor fastnar, säger professor Bertil Holmlund, en av författarna till rapporten. Men deltidsarbete är ofta en språngbräda till heltidsarbete.

Som jämförelse pekar Bertil Holmlund på att chansen att en deltidsarbetslös får heltidsjobb är dubbelt så stor som chansen att en helt arbetslös får någon form av arbete.

Generösare a-kassa vid deltidsarbetslöshet kan förstås minska intresset att söka heltidsjobb, resonerar Bertil Holmlund. (Åtminstone om man bortser från att de deltidsarbetslösa faktiskt måste söka jobb för att få stämpla.)

Men forskarna tonar ner den risken. Viktigare är att bättre villkor för deltidsstämpling skulle göra de helt arbetslösa mer intresserade av deltidsarbete. Vilket alltså ofta är en inkörsport till heltidsjobb.

Uppsalaforskarna argumenterar också för att arbetsgivarna borde finansiera en del av a-kassans kostnader för de deltidsarbetslösa. I dag subventioneras deltidsarbete via arbetslöshetsförsäkringen, vilket gynnar företag och branscher som erbjuder många deltidsjobb på bekostnad av sektorer som satsar på heltidsjobb, resonerar de.