Elever på elprogram får jobb

El- och fordonsprogrammen är vinstlotter på gymnasiet, i alla fall för den som snabbt vill ha jobb. Barn- och fritidsprogrammet och livsmedelsprogrammet är mer osäkra kort, enligt Svenskt Näringslivs undersökning om hur elever på olika gymnasieprogram klarar sig på arbetsmarknaden.

Svenskt Näringsliv har låtit Statistiska centralbyrån (SCB), ta fram uppgifter på hur vanligt det var att elever som tog studenten 2003 var arbetslösa någon gång under åren 2006 till 2008.

Av dem som läst elprogrammet hade 87 procent aldrig fått arbetslöshetsersättning under de aktuella åren, och motsvarande siffra för fordonseleverna låg på 86 procent. Enstaka skolor har ännu bättre resultat, vissa så bra att ingen som tog studenten från dessa program blivit arbetslös.

Sämst klarade sig eleverna på livsmedelsprogrammet, där bara 56 procent klarat sig från arbetslöshet. Även barn- och fritidsprogrammet finns i botten med 43 procent.

Studenterna från studieförberedande program klarade sig generellt bättre från arbetslösheten, även om en stor del av dem inte gått vidare till de högskolestudier som gymnasieåren förberett dem för. Bara hälften av studenterna från samhällsprogrammet och från det tekniska programmet hade börjat studera på högskola tre år efter studenten.

Svenskt Näringsliv anser att undersökningen visar behovet av en nationell strategi för hur skolan ska möta näringslivets behov.

– Vi föreslår också att entreprenörskap införs som ett obligatoriskt inslag i lärarutbildningen och att regeringen ger Skolverket i uppdrag att informera om gymnasieprogrammens prestationer på arbetsmarknaden, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv i en kommentar.