Rika tjänar mest och fattiga tjänar minst på regeringens politik under den kommande mandatperioden. Det framgår av budgetens egna beräkningar.

I sin presentation av årets budget framhåller regeringen att politiken mest ska gynna låg- och medelinkomsttagare.

I budgeten presenteras dock finansdepartementets egna beräkningar som visar på en diametralt motsatt effekt av regeringens politik: De med höga inkomster tjänar mest och de med lägst inkomster tjänar minst.

De absoluta vinnarna under 2011 till 2014 är de hushåll som finns i inkomstgrupp 9 när befolkningen delas upp i tio grupper – alltså den tiondel av svenska folket som tjänar näst bäst. De ökar sin disponibla inkomst med nära 1,5 procent, enligt budgetens beräkningar.

Men även inkomstgrupp 8, 7 och 6 får bra påspädning och ökar sin inkomst med mer än 1,0 procent.

För dem med lägre inkomster blir dock inkomstökningen lägre, och den tiondel som har allra lägst inkomster får bara 0,4 procents inkomstökning.

Skillnaderna blir ännu större i reda pengar räknat, eftersom en procent av en hög inkomst betyder mer pengar än en procent av en låg inkomst.

Inte ens när de så kallade ”dynamiska effekterna” läggs in blir bilden särskilt annorlunda.

Dynamiska effekter är de inkomsteffekter som antas uppstå när folk börjar arbeta mer, antingen fler timmar eller går från till exempel sjukdom till arbete.

Det är här regeringens tal om att ”minska utanförskapet” kommer in. De personer som på grund av regeringens politik går från utanförskap till arbete tjänar mer än de tidigare gjort och får därmed inkomstökningar som inte direkt finns med i budgeten – men som ska vara en följd av regeringen politik.

Dynamiska effekter är alltid osäkra, men finansdepartementets tjänstemän har ändå försökt lägga in dessa effekter i beräkningarna av hur regeringens politik slår mot olika inkomstgrupper.

Men även med dessa dynamiska effekter inräknade ligger inkomstgrupp 9 i topp. Följd av inkomstgrupperna 6,7 och 8. Detta trots att den största dynamiska effekten sker i den fattigaste gruppen – och det bygger på en förmodan att fler kommer att börja jobba i grupp 1.

Finansdepartementet har också gjort beräkningar av fördelningseffekterna av regeringens politik under förra mandatperioden, inklusive effekterna av de förändringar som kommer att ske 2011. Även dessa beräkningar ger snarlika resultat. Inkomstgrupp 8 har tjänat mest på regeringens förda politik under 2006 till 2010, följda av inkomstgrupperna 9, 10 och 7.

Mönstret kvarstår också här intakt även efter att dynamiska effekter lagts in i beräkningarna. Den enda skillnaden är även här att de med allra lägst inkomster tjänar mest – eftersom flest i den gruppen förmodas gå ut i arbete och då alltså inte längre tillhör inkomstgrupp 1.