Valet: Frysta löner i sju år eller dra

Trots storvinster kommer amerikanska storföretag till facket med krav på lönesänkningar och andra eftergifter.

”Gå med på 380 miljoner kronor i besparingar, annars flyttar vi tillverkningen.” Det ultimatumet möttes personalen vid motorcykeltillverkaren Harley-Davidson av i somras.

Drygt 1 500 anställda i Milwaukee ställdes inför ett dilemma. Antingen gå med på frysta löner i sju år och försämrade pensions- och sjukvårdsförsäkringsvillkor, eller börja se sig om efter nytt jobb. Nyligen stod det klart att en knapp majoritet valde det förstnämnda.

Krav av detta slag är inte ovanliga på den amerikanska arbetsmarknaden. Det som höjde mångas ögonbryn denna gång var avsändaren.

Krav på eftergifter brukar komma från krisdrabbade företag, men Harley-Davidson är inte i kris utan mycket lönsamt. Hittills i år redovisar bolaget över 700 miljoner kronor i vinst. Faktum är att företaget bara har ett enda förlustår sedan 1994.

Men arbetarna på Harley-Davidson är långt ifrån ensamma. Nyligen avslutades en nära fyra månader lång strejk vid Mott’s äppelmosfabrik i delstaten New York. I maj gick drygt 300 arbetare ut i strejk i protest mot att företaget sänkt deras löner med tio kronor i timmen. Innan dess hade förhandlingarna om ett nytt avtal brutit samman.

– En av deras representanter förklarade för oss att vi borde tänka på oss själva som handelsvaror, ungefär som sojabönor, och om utbudet stiger så sjunker priset, berättar Bruce Beal i fackklubbens förhandlingsdelegation.

Företagets linje var att lönerna på fabriken borde anpassas till löneläget på orten. Att ägaren, dryckesjätten Dr Pepper Snapple, förra året gick i vinst med 3,5 miljarder kronor har enligt arbetsgivaren ingen betydelse.

”Facket hävdar att ett lönsamt företag inte borde kräva eftergifter från sina arbetare. Men då bortser facket från att ett börsföretag har ett förvaltningsansvar att verka i alla intressenters bästa intresse”, står att läsa i bolagets uttalande.

Uppgörelsen som gjorde slut på strejken innebär att lönesänkningen tas tillbaka. Däremot fryses lönerna i tre år, och pensionsvillkoren försämras en aning.

Rebecca Givan är professor i arbetsmarknadsrelationer vid Cornelluniversitet. Hon hävdar att uppgörelsen innebär en liten seger för facket, eftersom klubben lyckades stoppa lönesänkningen.

– Strejken kom att få stort symbolvärde. Om facket förlorat så hade det gett andra arbetsgivare motivation att göra samma sak, säger Rebecca Givan.

Hon tror att andra arbetsgivare kommer att använda en försiktigare taktik.

– Misstaget Mott’s gjorde var att kräva lönesänkningar. Vi kommer att få se mer lönefrysningar i framtiden, säger hon.

Att även vinstrika bolag kräver villkorsförsämringar av facket är, enligt henne, något som inte skett under tidigare lågkonjunkturer.

– Företagen försöker utnyttja den svaga arbetsmarknaden för att få igenom eftergifter. Arbetsgivarna uppfattar facken som svaga och vill testa deras stridsvilja, säger Rebecca Givan.