Hbt-frågor är fackliga frågor

Historierna är många om hur svårt eller lätt det är att komma ut som hbt-person på jobbet. Mansdominerade eller kvinnodominerade arbetsplatser anses vara svårare att vara öppen på än andra. Facket och arbetsgivaren kan göra mycket för att det ska bli lättare att vara sig själv på jobbet som homo, bi eller transperson. Men det kan behövas lite mer mod och civilkurage.

På Pride House hölls i onsdags ett antal seminarier om vad facket kan göra för att bidra till att hbt-personer kan leva öppet, utan att kränkas eller diskrimineras på arbetsplatsen. SKTF, Unionen och Kommunal berättade om vad de gjort hittills för att utbilda sina företrädare i frågorna. Men mycket återstår ännu att göra på området, vilket alla medger. Särskilt när det gäller villkoren för transpersoner, t:et i hbt som lätt glöms bort.

– Ett sätt att få facket att bli mer aktivt är att många hbt-personer engagerar sig, sade en publikröst på Unionens seminarium Ta makten över arbetsplatsen. Det är oftast lätt att bli vald till företrädare, facket kämpar ju alltid med att hitta folk som vill jobba fackligt.

Det höll Unionens samtalsledare Shadé Jalali fullkomligt med om och tillade att det finns ett stort behov av hbt-personer som engagerar sig fackligt, till exempel i Unionens eget hbt-nätverk.

Unionens hbt-nätverk består i dag av över 60 medlemmar som ser till att förbundet håller frågorna högt på agendan. Nätverket stöttar medlemmar som vill vara öppna med sin sexuella läggning på jobbet och är också ett socialt forum för hbt-personer inom förbundet. Nätverket bildades när förbundet förstod hur många som dolde sin läggning på jobbet.

För ett öppet arbetsliv är det viktigt att de lokala företrädarna engagerar sig i hur samtalstonen är på arbetsplatsen och att de tar parti för dem som diskrimineras.

–Det har tyvärr hänt att även förtroendevalda har kränkt medlemmar, berättar Marcus Gustavsson på SKTF:s Göteborgsavdelning. När jag fick kännedom om det tog jag ett samtal med de två personer det handlade om och talade om för dem att de inte jobbade utifrån SKTF:s värdegrund. De valde då att stiga av från sina uppdrag.

SKTF:s seminarium handlade om varför hbt-frågor måste ses som fackliga frågor. Svaret på frågan var enkelt: hbt-personer måste ha samma rättigheter som alla andra, punkt. Frågor om läggning och identitet måste ses som viktiga på samma sätt som till exempel jämställdhetsfrågor. SKTF har därför nyligen tagit fram en nätutbildningen Öppna upp, som är öppen för alla. Målet är att åtminstone alla förtroendevalda, runt 15 000 personer, ska gå igenom den en timme långa webbkursen.

Marcus Gustavsson tryckte på vikten av att ha politiska beslut i ryggen för ett lyckat lokalt fackligt arbete.

– Göteborg är känt som hbt-knäckarstaden nummer ett, eftersom det här finns mycket hatbrott, sade han. Min erfarenhet är att det krävs politiska beslut för att utbilda kommunens anställda i frågorna och vi har lobbat stenhårt för att nå våra kommunpolitiker. Det har resulterat i att alla i Göteborgs stad får utbildning i hbt-frågor.

Ulrika Westerlund och Anneli Nordström i ett första möte. Foto: Suzanne Vikström

Kommunals nya ordförande Anneli Nordström och RFSL:s likaledes nya ordförande Ulrika Westerlund förde i sin tur ett lågmält samtal om hur organisationerna kan samarbeta för att bidra till ett öppnare klimat på de stora kommunala arbetsplatserna, i synnerhet vården och omsorgen.

Nordström lyfte fram Kommunals satsning på förändringsledare som den enskilt viktigaste insatsen för ett öppnare arbetsliv med större mångfald. Men i övrigt höll hon fram att den mesta förändringen inom förbundet tar lång tid, om inte annat på grund av Kommunals storlek.

– Det har tagit lång tid för förbundet att få in kvinnor i ledningen och jag tror att det kommer att ta lång tid att få in hbt-personer i ledningen, sade hon.

Och blev ganska snart emotsagd av RFSL:s Ulrika Westerlund:

– Jag tror visst att det har funnits hbt-personer i ledningen!

Kommunalmedlemmarnas roll som landets stora omsorgs- och vårdgivare för barn, sjuka och äldre betonades av båda. Det finns ett intresse av att diskutera bemötandet av brukare och patienter där RFSL kan slå sina påsar ihop med Kommunal.

Redan i dag säljer RFSL en egen hbt-certifiering till vårdcentraler. Certifieringen innehåller ett antal föreläsningar som ska göra att vårdpersonalen möter patienterna på ett respektfullt sätt och inte förutsätter att alla lever ett liv enligt normen. Men en sådan utbildning kostar och kräver att det finns en vilja hos arbetsgivaren att betala.

Anneli Nordström trodde också att det finns ett stort behov att utbilda i hbt-frågor lokalt.

– Vi skulle behöva ingjuta mer mod i företrädarna på arbetsplatserna. Det behövs ett civilkurage hos människor för att förhindra eventuella trakasserier och det vill vi att Kommunal ska bidra med, sade Annelie Nordström.