Knip käft och betala
Det har hittills varit billigt att kontrollbesiktiga bilen, 300 kronor för en personbil. Servicenivån har varit god. Det är lätt att beställa en tid. De flesta har inte mer än tre mil till en provningsstation. Bilägarna är också överlag nöjda med bilprovningen, vilket framgått av flera kundundersökningar.
Av ideologiska skäl har den borgerliga regeringen nu bestämt att den statsägda bilprovningen ska avregleras och utsättas för konkurrens.
Effekten blir, därom är alla ense, kraftiga prishöjningar. Statens egen utredare räknar med att priserna för en besiktning stegvis höjs med etthundra procent. Kalkylen stämmer säkert. I europeiska länder med privatägda bilprovningsföretag är kostnaden för en besiktning mellan 600 och 800 kronor.
Regeringen motiverar avregleringen med att med fler aktörer kommer antalet stationer med kvälls- och helgöppet att öka.
Det kommer förmodligen att bli fallet i de större städerna där kundunderlaget är stort. Men på de flesta tätorter kommer servicen vara densamma som idag, men med den skillnaden att priset kommer att ha fördubblats. På mindre orter och i glesbygd kan man rentav befara en försämrad service.
Vad regeringen egentligen gör att är medvetet uppmuntra en överetablering av bilprovningsstationer.
När fler stationer ska försörja sig på ett givet antal bilägare, blir den ofrånkomliga följden att priserna höjs. Bilägarna har inget val. De är ju enligt lag skyldiga att besiktiga bilen; de förväntas knipa käft och betala.
Om regeringen verkligen varit intresserad av att öka tillgängligheten för stressade bilägare kunde den valt en mer pragmatisk och rättvis lösning.
Den kunde ha ålagt dagens bilprovning att öppna ett antal stationer med helg- och kvällsöppet och låta de kunder som vill använda sig av denna extraservice själva betala de merkostnader som uppstår.
En annan aspekt som regeringen tar lätt på är att bilprovning innebär myndighetsutövning. För ungefär en tredjedel av alla personbilar ställs krav på ombesiktning. För tyngre lastbilar åläggs nära hälften av ägarna att ombesiktiga fordonet.
Att överlåta besiktningen på vinstmaximerade företag medför alltid en risk för myndighetsmissbruk; företagen tjänar ju mer desto fler ombesiktningar de kan få till stånd.
Regeringen tror sig kunna motverka denna risk genom att inrätta en särskild övervakningsmyndighet, Swedac. Det är nog att hoppas för mycket. Vinstintresset är en mäktig drivkraft.
Vi har hittills haft en rationell, kostnadseffektiv bilprovning med enda uppgift att värna trafiksäkerheten. Några ovidkommande hänsyn har inte styrt verksamheten.
Vad vi får efter avregleringen är mer osäkert. Men en sak vet vi. De flesta bilägare kommer att få betala några hundralappar mer för en besiktning än vad de gör idag.
Det för all del ingen jätteutgift. Men mönstret känns igen. Elavregleringen ledde till kraftigt höjda elpriser. Apoteksavregleringen kostar staten, det vill säga skattebetalarna, många extra miljarder. Det är bara att knipa käft och betala.