De rödgrönas budget är stabil och i strålande balans. Det kan de tacka alliansen för.

Varje satsning har en färdig finansiering i de rödgrönas budget.

Trots satsningarna får svenskarna behålla 97 procent av alliansens inkomstskattesänkning: De allra flesta hamnar på plus med ökad inkomst – och utgifterna överskrider inte heller på långa vägar regeringens utgiftstak.

Det är alliansens egen politik som gjort detta möjligt för de rödgröna.

Många av alliansens dyra reformer har nämligen knappt märkts. Därmed kan de också avskaffas utan att det märks.

Jobbskatteavdraget för högavlönade är ett exempel.

Oppositionen vill minska avdraget för höga inkomster, och ta bort det helt för dem med en årsinkomst på närmare en miljon kronor. Så många gatudemonstrationer lär vi inte få se från dessa miljoninkomsttagare mot att de inte får ytterligare 1.500 kronor varje månad av staten.

Ändå ger dessa borttagna extrapengar flera nya miljarder till statskassan som i stället kan användas till a-kassa.

Sänkt arbetsgivaravgift för anställda ungdomar är ett annat exempel.

Vaken anställda ungdomar eller någon annan märkte att arbetsgivaren plötsligt fick några extra hundralappar när reformen infördes, och experterna kan inte enas om ifall denna mycket dyra reform har givit några effekter över huvud taget.

Här sparar de rödgröna hela tio miljarder kronor genom att ta bort den skattelindring ingen märkte.

De flesta noterade heller inte att förmögenhetsskatten avskaffades för några år sedan. Ännu färre berörs av att en nedbantad variant av förmögenhetsskatten återinförs om de rödgröna vinner valet. Här får de rödgröna in fyra miljarder kronor.

De skattehöjningar som märks är de som, enligt de rödgröna själva, ska märkas av klimat- och folkhälsoskäl, som kilometerskatt och alkoholskatt.

Tillsammans med en del gummibesparingar på försvar och administration får de rödgröna därmed ihop finansiering till alla satsningar.

Alliansens neddragningar har också skapat fina budgetramar för de rödgröna.

Under det statliga utgiftstaket finns nämligen en marginal om utgifterna blir högre än beräknat. I höstas trodde regeringen att denna marginal skulle bli 86 miljarder kronor för 2011 och 2012.

Men efter alla bidragsstopp, utförsäkringar och neddragningar har staten kunnat lägga pengar på hög i stället för att ge dem till sjuka och arbetslösa.

I våras skrev därför alliansen upp budgeteringsmarginalen till 124 miljarder kronor.

Denna snålhet mitt i krisen gör det nu lätt för de rödgröna att öka både utgifter och inkomster – och ändå med mycket god marginal, 90 miljarder kronor, hålla sig under utgiftstaket.