Till de flesta lediga jobb finns ofta ett stort antal sökande. Men bara ett litet urval av de sökande brukar kallas till anställningsintervju. De flesta sökande har arbetsgivaren dessförinnan sållat bort.
 

 

Utsorteringen styrs ofta av fördomar. Forskare har till arbetsgivare sänt likalydande ansökningshandlingar med enda skillnaden att ena hälften av ansökningarna var undertecknade med ett svenskt namn, den andra hälften med ett arabiskt. Av ansökningarna framgick att de sökande var väl kvalificerade för tjänsten. Ändå var det så att de med ett svenskt namn hade 50 procent större chans än de med ett arabiskt att bli kallade till en anställningsintervju.

Detta trista forskningsresultat återges av Dan Andersson i rapporten Ögonbindlar istället för mer öppenhet? som skrivits för Arbetarrörelsens Tankesmedja.

Rapporten diskuterar faran med att det idag finns en ofantlig mängd information om våra liv registrerade i olika databaser. Upplysningscentralen tillhandahåller uppgifter om vår ekonomi, belastningsregistret om för sedan länge sonade brott, kronofogden om betalningsanmärkningar och på Facebook finns alla dumheter vi skrivit kvar i evig tid.

Till detta kommer att allt fler arbetsgivare kräver hälsokontroller och drogtester.

I vissa fall är förstås kontrollerna berättigade. Förskolor ska kontrollera att arbetssökande inte är dömda för övergrepp mot barn. Lokförare får inte ha alkoholproblem.

En följd av att det mesta av våra liv lämnat spår efter sig i elektroniska arkiv är att arbetsgivare kan använda informationen till att välja bort arbetssökande på rent osakliga grunder utan att ens ha träffat dem. Ju mer arbetsgivaren kartlagt våra liv denna väg, desto större verkar risken vara för rent godtyckliga bedömningar.

Även vid direkta möten finns risk för att arbetsgivarna låter hudfärg och utseende spela en ovidkommande roll. Tester som gjorts där arbetsgivarna försetts med ögonbindlar vid anställningsintervjun visar att de då gör ett klokare personval än om de kunnat se den sökande. Chansen för kvinnliga musiker att få ett jobb i konkurrens med manliga ökar om provuppspelningen sker bakom en skärm.

Debatten om FRA-lagen handlade om medborgarnas möjlighet att skydda sig mot övergrepp från en statlig säkerhetspolis. Dan Anderssons rapport visar att vi även på arbetsmarknaden måste förstärka skyddet mot kränkande kontroller. Lika lite som Säpo bör arbetsgivarna tillåtas veta allt om våra liv.