Skillnaden mellan mig och Carl B Hamilton är synen på varför vi tar ut skatter. Min uppfattning att vi tar ut skatter av alla för att använda dem till ändamål som alla har nytta av. Det är därför vi använder skatterna till sådant som skola, sjukvård, äldreomsorg, pensioner, bibliotek och forskning. Det är sådant som vi alla som medborgare har nytta av.

   

Hamilton har en annan uppfattning. Han tycker att vi ska ta ut skatter av alla och sedan skänka bort pengarna för att ett litet fåtal ska kunna skaffa sig högst privata förmåner av värde bara för dem själva.

Vi kan varje dag i tidningarna läsa om patienter som tvingas ligga i överfulla sjukhuskorridorer, om vanvård av gamla i äldreomsorgen, om lärare som sägs upp, om bibliotek som stängs, om poliser som inte hinner med sitt jobb.
 

Skattesubventionerna till rut- och rot-avdrag uppgick förra året till minst åtta miljarder, troligen något mer.

Pengarna skulle som jag visade i min artikel räcka till omkring 19.000 heltidsjobb i offentlig sektor.

Hjärtlöshet
Hamilton tycker att jag är hjärtlös som inte vill ge bidrag till folk som utan vidare har råd att betala sin städning själva. Men är det hjärtlöst att vilja ge våra gamla en bra vård och våra barn en bra skola? I så fall erkänner jag min hjärtlöshet.


 Läs också: Carl B Hamiltons debattartikel "Svartjobben minskar tack vare rot-avdragen" 2010-02-26
   

Hamilton försöker fräckt förneka att merparten av bidragen går till en välbeställd medelklass. Fakta talar dock ett annat språk.

Lite oturligt för Hamilton har SCB nyligen publicerat en för honom förödande statistik som visar vilka som tjänar mest pengar på bidragen. (Statistiken är den senast tillgängliga och gäller inkomståret 2008, men fördelningsprofilen är utan tvivel densamma 2009).

Av SCB framgår att av de 439 miljoner som bidragen till hushållsnära tjänster kostade 2008 så gick inte mindre 70 procent till de 20 procent av befolkningen med allra högst inkomster, till personer som tjänar mellan 320 000 upp till över en miljon kronor om året.

Enkel matematik
Läser man statistiken på kommunnivå kan man konstatera att rika Danderyd tog ut 13 miljoner i subvention. De betydligt fler invånarna i Trollhättan tog bara ut drygt en miljon. Konkret betyder det att arbetslösa bilarbetare i Trollhättan med sin skatt (även dagens dåliga a-kassa är ju beskattad) betalar städningen hos Danderyds miljonärer.

Hamilton påstår att subventionerna skapar jobb. Men han medger själv att 75 procent av jobben hade utförts även utan subvention; folk anlitade ju städ- och byggbolag även före subventionen.

Men därav följer att förra årets subvention till hushållsnära tjänster om 0,6 miljarder kunnat ge högst 500 nya årsarbeten, det är enkel matematik och stämmer för övrigt med lobbyorganisationen Företagarnas egna beräkningar.

Stötande bidrag
Nu handlar det för städbolagen inte om årsarbeten utan om korta deltider om 10-15 timmar per vecka, som inte går att försörja sig på men vilka Hamilton likt sina gelikar tycker att invandrare kan nöja sig med.

Beträffande rot-avdraget, som kostar sju miljarder eller mer, vill Hamilton inte erkänna att ett sådant bara är meningsfullt om det är tidsbegränsat och syftar till att i en lågkonjunktur förmå folk att tidigarelägga investeringar som de ändå tänkt göra.

Ett permanent rot-avdrag är inget annat än ett stötande skattebidrag till dem som har stora villor och stora bostadsrätter, för det är utan tvivel de som tar ut de största bidragen.

Straffskatt
Dagens rot-bidrag innebär dessutom ett slags straffskatt på alla hyresgäster Deras skatter delas ju ut som bidrag till villaägare och bostadsrättsinnehavare.

Hamilton tror inte att konstruktionen av rot-avdragen skapat en ny marknad för fusk. På vilken planet lever han? Läser han aldrig tidningar?

Folk är överlag säkert hederliga. Men problemet med rot är att det mindretal som tidigare var ohederliga nu utan några som helst spärrar kan fortsätta på brottets bana.

Om man utan risk för upptäckt kan tjäna tiotusentals kronor genom att skriva ut skenfakturor så kommer naturligtvis de brottsbenägna att göra det. Att tro något annat är mycket naivt, ja rentav korkat.