Under de snart fyra år som den borgerliga regeringen styrt landet har antalet arbetslösa blivit ett hundra tusen fler samtidigt som sysselsättningen har minskat med ett hundra tusen personer, enligt SCB:s statistik. Totalt har därmed omkring 200.000 arbetstillfällen försvunnit. Arbetslösheten fortsätter dessutom att öka.
 

 

Men dessa siffror ger inte hela bilden. Även många av dem som har ett jobb har högst otrygga anställningar. Allt fler har tidsbegränsade anställningar. Allt fler är undersysselsatta. Till detta kommer de latent arbetssökande, det vill säga personer som vill och kan ta jobb om sådana fanns.

Undersysselsatta definieras i arbetskraftsundersökningarna, AKU, som personer som arbetar mindre än vad de kan och vill. Det senaste kvartalet var 319.000 personer undersysselsatta.

Kvinnor dominerar
De flesta undersysselsatta arbetar inom vård, restauranger, handel och städning, alltså inom yrken som domineras av kvinnor. Vid sidan av kvinnor är ungdomar och invandrare överrepresenterade bland de undersysselsatta.

De allra flesta av dem – 85 procent – önskar gå från påtvingad deltid till heltid. Men chansen till heltid är liten. Många av dem har under flera månaders tid sökt heltidstjänster utan att kunna få det.

Av alla undersysselsatta arbetar 70 procent i privat sektor och 30 procent i offentlig sektor. Fördelningen motsvarar den som gäller för alla anställda. Påtvingad deltid är alltså ungefär lika vanligt i privat sektor som i offentlig.

Gammalt problem
Att så många tvingas arbeta mindre än de vill är inget nytt problem. För arbetsgivarna, både offentliga och privata, har varit bekvämt att ha anställda tillgängliga på deltid under de timmar då det finns som mest att göra. Att det för den anställde är svårt att försörja sig på en deltidslön bryr sig inte arbetsgivarna om. Och att arbeten med en konstant hög arbetsbelastning under kort tid ofta är hälsovådliga bekymrar dem inte.

Varken nuvarande eller tidigare regeringar har ansträngt sig övermåttan att lösa problemet. Till den förra s-regeringens heder ska dock sägas att den före regeringsskiftet presenterade ett lagförslag om ”rätt till heltid”, som den borgerliga regeringen omedelbart förpassade till papperskorgen. Många s-styrda kommuner har också tagit itu med problemet genom att ändra arbetsorganisationen så att fler kan arbeta heltid.

Om vi lägger samman antalet arbetslösa (458.000), undersysselsatta (319.000) och latent arbetssökande (157.000) uppgår antalet personer som helt eller delvis saknar arbete till drygt 900.000.

Maniskt förföljande
Den borgerliga regeringen har det senaste året maniskt ägnat sig åt att förfölja sjuka och förtidspensionärer genom att tvinga dem att söka jobb som inte finns.

Regeringen har däremot inte lagt ner någon större möda på att skapa jobb åt de 900.000 personer som faktiskt står till arbetsmarknadens förfogande och som både kan och vill arbeta. Den har inte ens lyckats upprätthålla sysselsättningen i offentlig sektor. Kommunerna säger upp folk varje dag.

De borgerliga gick till val på att minska utanförskapet. Men faktum är att inte sedan 1990-talets början då Carl Bildt regerade landet har så många stått utanför arbetsmarknaden som i dag.